unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Höjda miljöskatter slår mot företag och landsbygd

Överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
”Konceptet om skatteväxling kan låta lockande men utredningar har visat att det slår hårdast mot låginkomsttagare och landsbygd,” skriver Carina Centrén och Johan Fall.
”Konceptet om skatteväxling kan låta lockande men utredningar har visat att det slår hårdast mot låginkomsttagare och landsbygd,” skriver Carina Centrén och Johan Fall.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionstext i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Några av punkterna är positiva, tydligast illustrerat av att värnskatten slopas från 2020, några har begränsad betydelse och några riskerar bli direkt skadliga, där framför allt miljöskattepaketets omfattning ser ut att kunna orsaka problem. Flera punkter är ännu svåra bedöma idag eftersom de förutsätter utredningar.

Svenskt Näringsliv kommer att bevaka utställda löften, beskriva hur de påverkar näringslivet samt bidra i arbetet med de många utredningarna. Samtidigt som de positiva delarna är välkomna, innebär överenskommelsen inte tillräckliga förändringar för att i alla delar stärka svensk konkurrenskraft. Överenskommelsens skatteförslag kan sorteras i tre delar.

Den första är skatterna på arbete, där slopad värnskatt är välkommet. Det underlättar kompetensförsörjningen men är dock långt ifrån tillräckligt. Med slopad värnskatt kommer högsta marginalskatt ner till 55 procent medan de allra flesta länder tillåter ”hälften kvar” och OECD-snittet är 42 procent. Märkligt nog saknas förslag att åtgärda försämringen av jobbskatteavdraget för dem som jobbar mycket och har högre inkomster. Löftet att färre ska betala statlig skatt och därmed få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är ett bra steg men det saknas preciseringar om när och i vilken omfattning. Utökat RUT bidrar också till att sänka skatterna på arbete vilket är positivt för sysselsättning och för att motverka svartjobb. En modell med mer generell avdragsrätt borde dock övervägas.

För det andra saknas såväl förslag som insikter om vikten av generellt sänkt kapitalskatt för att främja ägande, entreprenörskap och företagande. Det välkomna förslaget att underlätta generationsskiften ska redan i och med den nu gällande M/KD-budgeten genomföras per 1 juli och åtgärden är redan färdigutredd sedan förra mandatperioden. En ny utredning av entreprenörsskatten (3:12-reglerna) kan innebära såväl möjligheter som risker. Det är angeläget att komma till rätta med diskrimineringen av delägare med mindre andelar. Samtidigt måste alla försök till skärpningar motarbetas med kraft. En bättre utformning och förtydliganden när det gäller ökade möjligheter för personaloptioner är också välkommet.

För det tredje finns för olika nya miljöskatter betydande risker att de kraftigt försämrar svenska företags konkurrenskraft. Det är angeläget att ta itu med många miljöproblem, men utgångspunkten behöver vara att främja teknisk utveckling och välja de mest effektiva styrmedlen. Det finns fler än nya skatter. Konceptet om skatteväxling kan låta lockande men utredningar har visat att det slår hårdast mot låginkomsttagare och landsbygd. Höjda miljöskatter på 15 miljarder kronor riskerar att slå mot näringslivet. Om exempelvis kemikalieskatten utvidgas till att omfatta kläder och skor drabbar det svensk detaljhandel i en situation där utländska e-handelsföretag redan tar marknadsandelar i snabb takt. Förra mandatperioden infördes kemikalie- och flygskatter samt bonus/malus för bilar vilket gav tillsammans mindre än 5 miljarder kronor, statiskt räknat.

Utöver detta finns en lång rad andra skattefrågor i överenskommelsen samtidigt som stora områden inte behandlas överhuvudtaget. Momssystemet, som står för 25 procent av alla skatter och är extremt komplext för företagen med stort reformbehov, nämns inte alls. När det gäller rättssäkerhet förekommer skrivningar, men inte alls för skatter. Inte heller nämns bolagsbeskattningen trots stora förändringar i omvärlden.

Avgörande blir hur det som nu utlovats kan förvaltas och genomföras. Vi ser både möjligheter och risker i skattepolitiken framöver. Därför är det viktigt att företagens synpunkter tas med i den fortsatta processen för att värna tillväxt och jobbskapande.

Carina Centrén, regionchef Svenskt Näringsliv Blekinge

Johan Fall, skattechef Svenskt Näringsliv

Läs mer

Skarpsvärd: 2020 är nog ett år som KHK vill glömma

Lördagskommentar

Skarpsvärd: 2020 är nog ett år som KHK vill glömma

”...där stod Larsson och Erik Belin med brallorna nere”

Man drog vapen mot polisen – misstänkt för grovt hot

Karlskrona

Man drog vapen mot polisen – misstänkt för grovt hot

Mannen ställde sig framför polisbilen och hotade

Barnhemsbarn kräver ersättning efter vanvård

Karlshamn

Barnhemsbarn kräver ersättning efter vanvård

Utsattes för misshandel och övergrepp på barnhem i Karlshamn

Lågor: Larm om övertänd villa var brinnande rishög

Ronneby

Lågor: Larm om övertänd villa var brinnande rishög

Lågorna syntes långt ut mot E 22

200 fiskare söker efter Blekinges största gädda

Gäddfestival

200 fiskare söker efter Blekinges största gädda

Havet var nästan blickstilla när båtarna gick ut i soldiset

Coronautbrott på högstadieskola – en tredjedel av personalen frånvarande

Coronasmitta i skolan

Coronautbrott på högstadieskola – en tredjedel av personalen frånvarande

Sex personer smittade