Det kontantlösa samhället hotar integriteten
Kontanter är i dag det enda betalmedlet som vi själva kontrollerar, alltså det enda betalmedlet där ingen tredje part behöver vara inblandad vid köp. Alla digitala transaktioner ägs av banker eller kommersiella betaltjänstbolag. Förutom att dessa företag kan ta ut olika slags avgifter utan att vi har möjlighet att hindra det, kan de även kartlägga oss och våra köpvanor i minsta detalj. Kartläggningar som det finns stora ekonomiska värden i och som i sin tur kan säljas vidare.
Den senaste tiden har allt fler börjat inse vidden av den digitala spårning som kommersiella aktörer riktar mot oss. Allt vi skriver, läser, delar – och köper – lagras i detaljerade profiler om var och en av oss. Att just du ”inte har något att dölja” spelar mindre roll för någon som faktiskt har goda skäl att slippa bli spårad. Dessutom kan vi i dag inte förutspå hur och av vem personuppgifter, data och beteendemönster kan komma att användas i framtiden.
Det är inte bara brottslingar som har skäl att hålla vissa saker för sig själva. Avgifter vi betalar, resor vi bokar eller mediciner vi köper kan samtliga skvallra om känsliga aspekter av våra liv. Långt ifrån alla vill avslöja exempelvis sin sexuella läggning, politiska åsikt eller vilka sjukdomar de lever med.
Lägg därtill att artificiell intelligens, AI, inom en snar framtid kommer att rullas ut på bred front. Inte bara för att som nu rekommendera vilken tv-serie du bör kolla på härnäst, utan för att bestämma försäkringspremier och ge lånelöften.
Ett försäkringsbolags AI-system skulle exempelvis kunna tolka frekventa besök till den lokala pizzerian som ett tecken på en ohälsosam livsstil. Därför höjs din försäkringspremie.
Mot bakgrund av detta är det välkommet att riksdagen har uppmanat regeringen att tillsätta en utredning om kontanternas roll som betalningsmedel. En utredning som även ska titta närmare på frågor om personlig integritet. Men det är bråttom - utvecklingen drivs på av de som tjänar på den och det går väldigt snabbt.
Att vi hamnat där vi är nu beror på en rad icke-beslut där utvecklingen rullat på utan att någon tagit ansvar för vart vi är på väg. Om vägens ände är ett kontantlöst samhälle innebär det främst en stor orättvisa mot dem som av olika skäl behöver ha kontanter som sitt betalningsmedel, men det skulle även vara ett hårt slag mot allas personliga integritet.
Vi uppmanar därför regeringen att skyndsamt tillsätta den utredning som riksdagen begärt. Det behövs en ny lagstiftning som möter hoten vid alltmer digitaliserade betalningar. Ytterst handlar det om grundvärden i ett öppet samhälle.
Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter
Björn Eriksson, talesperson för Kontantupproret
