Blekinge tar ansvar genom vetenskaplig validering av instrument
Kort sagt baseras beslutet om att genomföra studien på faktumet att en högre instans inte ser att studien kräver etisk prövning och därmed upphäver tidigare beslut från Etikprövningsmyndigheten.
Först och främst bygger inte forskningsstudien på känsla av sammanhang (KASAM) som metod. Studiens syfte är att validera ett instrument som redan nu används för att mäta känsla av sammanhang bland barn som är placerade någon annanstans än i sina egna hem. Instrumentet är baserad på Aaron Antonovskys (1923-1994) salutogena teori om att en individs hälsa orsakas av känslan av sammanhang.
Instrumentet i sig är utvecklat av externa aktörer, bland annat genom att det har digitaliserats och att det använder smileys i stället för siffror/text som svarsalternativ. Instrumentet har inte utvärderats på ett uttömmande sätt och det är vad vi avser att göra. Mer specifikt avser vi att studera effekten av svarstyp (smileys till skillnad från siffror/text), eftersom vilka svarsalternativ som ges mycket väl kan påverka hur barnen svarar. Med andra ord, ingen av våra forskare från Blekinge kompetenscentrum är involverade i varken utvecklingen av instrumentet eller förslag till implementering av den. Vi är endast ute efter att ta reda på vad deltagarnas svar innebär.
Blekinge kompetenscentrum skickade redan under våren 2018 ansökan om att validera instrumentet till Etikprövningsmyndigheten. Detta är ett tydligt tecken på att Region Blekinge tillsammans med kommunerna i Blekinge tar sitt ansvar för barnen som svarar på dessa frågor. Risken som påpekas i BLT:s artikel består i att vår pilotstudie visade att 11 av 130 barn frågade hur de skulle göra med övningsfrågan, ville få bekräftelse på att de gjorde rätt eller ansåg att den skriftliga instruktionen var svår. Dessa typer av frågor är vanliga när deltagare svarar på frågor i olika enkäter, medan att använda icke validerade instrument utgör en större risk för barn som är placerade någon annanstans än i sina egna hem. Dessutom, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har i år listat de mest angelägna forskningsfrågorna i socialtjänsten. Den som ligger högst på listan är ”Hur kan socialtjänsten arbeta med implementering, utmönstring och införande av evidensbaserad kunskap?”. Det betyder att initiativen från Region Blekinge och kommunerna i Blekinge att ge oss uppdraget att validera instrumentet ligger i tiden för vad som rekommenderas i riket och kanske till och med före sin tid.
Sist men inte minst, behöver beskrivningen av processen som ledde till mitt beslut att genomföra studien också tydliggöras. Efter att ha kompletterat och ändrat vår ansökan till Etikprövningsmyndigheten ett antal gånger, fick vi avslag den 8e maj i år. Vi valde då att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för etikprövning som beslutade att forskningsstudien inte behöver etisk prövning, att Etikprövningsmyndighetens beslut om avslag bör därför upphävas och att ansökan inte ska tas upp till vidare prövning. Som forskare och forskningschef tycker jag att systemet för etikprövning fungerar utmärkt och att både myndighet och nämnd har gjort sina jobb. Nu återstår det enbart för oss som forskare att göra ett bra arbete med att validera instrumentet och att leverera resultatet till de som använder det.
Danilo Garcia, fil Dr. och docent i psykologi
Forskningschef
Blekinge kompetenscentrum
Forskning och innovation för utveckling av bättre hälsa och jämlik hälsa i Blekinge
Region Blekinge
