Debatt

Avvakta med beslut kring Kilströms kaj

Inger Pettersson Ekholmen Puma Hammar Ekholmen Mats Landerman Björkholmen Kerstin Bjerén Landerman Björkholmen Hans Karlsson Saltö Märta A. Petersson Ekholmen Charlotte Ljungman Ekholmen Anders Åkesson Ekholmen ,
Foto:Marcus Palmgren

Kommunfullmäktige ska i dag, den 27 april, besluta om ny detaljplan för Kilströms kaj.

Det har hela tiden sagts att det är politisk enighet om projektet. Det innebär att det reella beslutet fattades långt innan det formella ska fattas och att det reella beslutet egentligen också fattades utan att beslutsunderlag förelåg. Vi uppmanar nu kommunfullmäktige att inte fatta beslut om ny detaljplan för Kilströms kaj förrän en fullständig genomlysning av processen har ägt rum.

Vid en okänd tidpunkt skjutsades investeraren Torsten Kai Larsen och kändisarkitekten Gert Wingårdh runt i Karlskrona där de fick peka ut ett område som de ville bebygga. De valde Kilströms kaj – ett område som inte var identifierat för bebyggelse i Översiktsplan 2030. I sitt mastersarbete från juni 2016 konstaterar Alexander Öhgren, student i fysisk planering på BTH, att investeraren och arkitekten fick ett ”förhandsbesked” om att den nya detaljplanen skulle röstas igenom. Öhgren har studerat den formella planprocessen och beskriver hur frågan hade avgjorts innan den nådde Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden: ”Beslut togs av kommunen att ändra de gällande detaljplanerna på Kilströms kaj i början av april 2015 …. Men redan innan detta bjöd SBU, Wingårdhs och kommunen in sakägare, boende och allmänheten till pressinformation på Scandic Hotell i Karlskrona. Pressinformationen skedde när ansökan om detaljplaneläggning lämnades in till kommunen i mars 2015 … alltså innan beslut tagits i Miljö- och stadsbyggnadsnämnden om att ändra befintliga detaljplaner. Detta tyder på att frågan i princip redan var avgjord innan den kom på nämndens mötesdagordning senare”.

Löftet till investeraren och Wingårdh om att byggprojektet skulle röstas igenom gavs således innan processerna med samråd och granskning hade inletts; den omfattande kritiken av byggprojektet har följaktligen inte kunnat vinna gehör. Synpunkter som framförts under samråds- och granskningsprocesserna har inte haft någon reell möjlighet att påverka. Genomlysningen måste också granska den retorik som tjänstemän och någon enstaka politiker har använt (politikerna lyser med sin frånvaro i debatten runt projektet). Som ett led i att driva igenom projektet har man konsekvent rubricerat Kilströms kaj som en ”parkeringsplats”; man har inte vidgått att det finns ett 30-tal oxelträd som ska sågas ner om byggprojektet genomförs; man har inte vidgått att det finns en betydande grönyta som används av många, och man har inte vidgått att det tänkta byggprojektet skulle komma att utgöra en barriär mot Saltösund och frånta boende, passerande och besökande de karaktäristiska utblickar mot hav och skärgård som Karlskrona marknadsför som stadstillhörande egenskaper. Makten äger begreppsdefinitionerna; vi menar att makten måste förhålla sig till hur kommuninvånarna upplever sin miljö.

    Det finns en utbredd uppfattning bland kommuninvånare att ett demokratiskt underskott genomsyrar processen gällande byggprojektet på Kilströms kaj. Det är orimligt att kommunfullmäktige antar en ny detaljplan när projektet omgärdas av så många frågetecken avseende processen.