Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Politikerna blundar för segregationen

Nyheter • Publicerad 15 december 2011

Vårterminen 2011 fick åtta av tio elever i årskurs nio i Karlskronas grundskolor betyg i samtliga ämnen. Toppbetyg fick friskolor som Svettpärlan och Galären hälsa och idrott, som i stort lyckades med alla sina elever. Sämst var kommunala Sunnadalskolan som bara lyckades med häften av eleverna.

Slutsatsen borde bli att friskolorna har duktigare pedagoger och rektorer än kommunala skolor. Svettpärlan och andra friskolor har tydligen lyckats knyta till sig idel superpedagoger, medan Sunnadalskolan har fått nöja sig med bottenskrapet av lärarkåren.

Annons

För dem som stirrar sig blinda på betyg verkar det vara en rimlig slutsats.

Är det så enkelt? Statistik från Skolverkets informationstjänst Siris tvingar oss att tänka ett steg till.

Friskolorna Galären och Svettpärlan och vissa kommunala skolor som Nättrabyskolan och Rosenholm Sport College visar lysande resultat. En anledning är att dessa skolor har en närmast hundraprocentig andel svenskfödda elever. En annan är att eleverna i stort har mycket välutbildade föräldrar.

Samma gäller exempelvis kommunala Jändelskolan, med undantaget att en mindre del av eleverna har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Kan det förklara att bara sju av tio på Jändel klarade betyg i samtliga ämnen?

Och sedan, på bottenplats, lyser Sunnadalskolan. Överraskande?

Nio av tio har utländsk bakgrund, språkproblem, och flertalet har föräldrar som saknar högre utbildning.

Sämre lärare på Sunnadal- skolan? Knappast. Lärarna där gör ett minst lika bra jobb som lärarna på de topprankade skolorna. Till Törnströmska gymnasiet kommer elever med bakgrund från alla kategorier av grundskolor. Det finns ingen påtaglig skillnad i förkunskaper mellan elever från topprankade skolor och de skolor som i stati-stiken får bottenbetyg.

Statistik är lurigt. Men slut- satsen vi drar är:

Skolor med elever av svenskt ursprung – friskolor som kommunala och där föräldrarna har hög utbildning – klarar sig bäst, även om det finns undantag.

Skolpolitikerna vet givetvis att det ser ut så här. Problemet är att inget görs åt den uppen-bara segregationen. Vi får nöja oss med att läsa om den bästa och sämsta skolan år efter år.

Annons

Nu är det inte så att politik- erna i Karlskrona slumrar. Nej, de slår på stora trumman: Alla nior ska nå behörighet till gymnasiet! Under devisen ”Bättre skola 2012” lanseras radikala förslag på genomgripande förändringar.

I Karlskrona har vi fått grundskolor med allt mer homogena elevgrupper.

Möjligheten att välja skola är i grunden positiv, men vi måste inse att det sker till priset av en ökande orättvisa. Om både friskolor och kommunala skolor hade haft elever med olika förutsättningar, bakgrund och behov hade vi säkert fått bättre resultat och en mer gynnsam social utveckling i Karlskronas grundskolor.

Men återigen: vad gör politikerna konkret åt segregationen?

Marcus Boström

Lärare i samhällskunskap

Törnströmska gymnasiet

Bosse Gustafsson

Lärare i journalistik

Författare till boken

Fy fan va vi e bra

Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons