1. Ta paus från nyhetsflödet

När allt känns oförutsägbart växer suget efter information. Vi vill veta vad som händer för att kunna räkna ut hur vi ska hantera situationen. Det är helt naturligt, men samtidigt viktigt att inte fastna där, påpekar Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi på Uppsala universitet och expert på katastrofpsykologi. Det kan bli en ond cirkel, varnar han.

– Någonstans är drivkraften att man ska få information som gör att man känner sig mindre orolig, men det kommer sällan i de här lägena.

Hans råd är att ibland ta en paus från nyhetsrapporteringen och sociala medier och i stället göra sådant som känns skönt och bra att göra, tillsammans med andra eller själv.

2. Prata med varandra

En vanlig instinkt hos människor i krislägen är att söka sig till sina närmaste, att försöka hitta sin plats i en grupp som tillsammans löser situationen, berättar Filip Arnberg.

– Det de flesta gör instinktivt, som vi verkligen skulle behöva uppmuntra, är att vi pratar med varandra om vad vi tillsammans kan göra. I en sådan här situation är det väldigt oförutsägbart och i de här lägena är det klokt att försöka tänka på vad man faktiskt kan kontrollera. Vad kan jag påverka på egen hand eller tillsammans med personer runtomkring mig?

3. Be om hjälp

Forskning om tidigare pandemier har visat att personer med orolig läggning eller befintlig oros- eller ångestproblematik kan få det särskilt svårt, enligt Filip Arnberg. Oron handlar inte bara om hur man själv ska drabbas utan också anhöriga och vänner som tillhör riskgrupper. Han tycker inte att man ska tveka att söka hjälp.

– För många är det pinsamt och svårt att prata om svåra känslor med vänner och familj, men det finns krisstödnummer att ringa för att få stöd i en stegrande oro.

4. Låt inte känslorna ta över

I ett initialt skede är det inte ovanligt att känslorna tar överhanden. Då blir det svårare att se andras perspektiv och man blir också mer impulsiv.

Filip Arnbergs råd är att försöka ta ett steg tillbaka och tänka ett varv till. Behåll fokus på vad som är bra att göra för dig själv och andra runtomkring dig.

5. Hjälp andra

Forskningen visar att de flesta människor som drabbas av kriser beter sig på ett sätt som hjälper både dem själva och andra. Just nu tas många goda initiativ i Sverige, till exempel av grannar som erbjuder äldre att hjälpa till med matinköp.

Detta kommer lätt bort i det massiva nyhetsflödet, påpekar Filip Arnberg, men även här kan var och en göra skillnad.

– Jag tror att det är viktigt att vi sprider goda exempel, för många som vill hjälpa och bistå vet inte hur de ska göra det. De kommer inte på det.

Att hjälpa andra kan vara bra även för den som hjälper.

– Det är en väldigt basal och enkel sak att göra. Att sprida positiva exempel kan ha flera gynnsamma effekter, på många sätt.

6. Var ett föredöme

Filip Arnberg råder föräldrar att komma ihåg att vara uppmärksamma på vad barnen funderar på. Var öppen för frågor, stilla nyfikenheten på vad som händer och dämpa den eventuella oro de har.

Inte minst för barnens skull är det också viktigt att försöka se sig själv utifrån.

– Är mitt beteende till gagn för dem runtomkring mig? Är jag en förebild för mina barn och för andra? Eller kommer jag att upplevas som någon som bara sprider mer rädsla och skapar oro?

– Om vuxna personer kunde tänka på det, när de skriver inlägg på sociala medier, pratar med sina kollegor eller med sina barn, så vore det hjälpsamt.

7. Sprid smittskyddstips

Vi saknar visserligen immunitet mot det nya coronaviruset, men vi har ett skydd att ta till – vårt beteende, påpekar Filip Arnberg. Visst vet vi alla att vi ska följa hygienrekommendationerna från myndigheterna, men hur får man även barnen med på tåget?

Vid tidigare pandemier har det visat sig att det kan vara svårt att få just barn och unga att följa myndigheternas rekommendationer.

– Där tror jag att det vore jättebra om personer som har kommit på kluriga eller kreativa sätt att få barn och unga att följa de här rutinerna också sprider dem.

8. Tänk på att du gör skillnad

Filip Arnberg vill lyfta fram att det faktiskt spelar roll vad var och en gör, även om inte varje liten detalj i sig gör en jätteskillnad.

– Varje lite skillnad vi gör i vårt samhälle kommer ju att räknas ihop till slut till vad det gemensamma svaret på den här utmaningen blev.

Cecilia Klintö/TT