Möte i piratvatten

Efter att i förra veckan ha lämnat Singapore bakom oss gick vi för motor upp i Mallaccasundet. Dels för att det bara blåste väldigt svagt och dessutom rak motvind, men också för att det är piratvatten och att det är lättare att göra snabba manövrar för motor om man skulle behöva det.

För ett år sedan var det så många piratöverfall här att området var jämställt med krigzon, men efter olika åtgärder från myndigheterna har det nu minskat kraftigt.

Eftersom det anses säkrare så höll vi oss så nära den Malyasiska sidan som möjligt, och efter att passerat upp genom sundet och vänt över västerut kom en lagom bris norrifrån och vi kunde äntligen sätta segel. Innan dess hade vi även hunnit med ett snabbt badstopp i det 29 gradiga vattnet vilket inte var fel på något sätt.

Under veckan vi så smått börjat komma in i segellivet. I Styrbords och babordsvakten har det egentligen bara varit våra indier som blev riktigt sjösjuka och fick avbryta sina backistjänster i köket och gå och spy litet, men hos midskeppsvakten skvallrade fläckarna på indersidan av toalettlocken om att det varit värre. Däremot verkar vi ha fått med oss någon form av influensa från Singapore som spökar ombord.

Jag är i styrbordsvakten och till sjöss så så har vi vakt mellan 12 och 4 dygnet runt, midskepps 4-8 och babord 8-12 i ett rullande schema. Varje vakt har en egen mastskeppare och styrman som följs åt med vakten. För några dagar sedan så blev vär styrman Andreas sängliggande i influensan och kaptenen tog över hans pass. Eftersom jag gick på post som rorgängare samtidigt så fick jag tillfälle att prata litet mer med honom. Döm om min förvåning när han, samtidigt som jag står och rattar fartyget febrilt i monsunen, berättade att hans efternamn Kaaling egentligen är en omskrivning för Kallinge i Blekinge. Hans farfar kom från Kallinge och ville ta det som efternamn men båda stavningarna med ett och två "L" var redan upptagna så därför blev det med dubbel-A istället. När han dessutom berättade att hans fru kommer från Karlshamn och att hans svåger bor i Ronnebyhamn bara några hus bort från mina föräldrar kändes världen plötsligt väldigt liten. Så med vetskapen att vi seglar med en Blekingeättlad kapten

över bengaliska viken med kurs mot Indien brassade vi litet mer i monsunen, och stjärnorna glimmade litet extra.