Viktigt att ta ställning

Det finns två typer av organdonationer, planerade ingrepp där givaren lever och donationer från avlidna personer.

Vid planerade ingrepp handlar det om närstående som ställer upp och donerar ett organ till ett syskon, partner, barn eller liknande.

När det gäller avlidna personer så handlar det om donatorer som dör på en intensivvårdsavdelning på sjukhus. Efter att en person har förklarats hjärndöd, finns ett fönster på 24 timmar där en donation kan vara möjlig.

Om de medicinska förutsättningarna är uppfyllda så tar vårdpersonalen reda på om patienten har framfört åsikter vad det gäller donation. Det kan ha skett via donationsregistret, i ett särskilt donationskort eller till anhöriga. Det är det senaste beskedet som gäller.

Men i många fall har patienten inte tagit ställning.

– Om patienten inte har nekat utgår man från att han eller hon är positiv, men de anhöriga har en vetorätt, säger Nils Ståhl, donationsansvarig på Skånes universitetssjukhus.

Då väntar svåra samtal med de närstående. Det handlar om att bemöta dem professionellt, ge dem tid och saklig fakta.

– Det är tufft för de anhöriga när patienten inte har tagit ställning, säger Nils Ståhl.

Därför uppmanar han alla att ta ställning.

– Prata om det här! Sedan är chansen att man kommer att behöva ett organ större än att man hamnar i en situation där man ska donera, säger han.

Flera typer av organ kan komma i fråga för donation, till exempel njurar, lever, hjärta och lungor, men också vävnader som hjärtklaffar och hornhinnor. En person kan donera organ till flera personer.