Det är Uppdrag Gransknings reporter Micael P Lekberg som nystat upp vad som hände med jobben som försvann från Samhall i Sölvesborg 2002. Spåren ledde till textilfabriken Eugenijus Ketviris utanför Klaipeda, en fabrik med ett 50-tal anställda sömmerskor.

- Vi har pratat med ett antal sömmerskor på fabriken som berättar för oss att de arbetar för den lägst tillåtna lönen enligt litauisk lag, säger Micael P Lekberg. Den lönen är på 300 litas i månaden, vilket motsvarar en svensk lön på cirka 700 kronor.

Samhall ville spara

Det var för att spara pengar och därmed kunna behålla uppdraget från Ikea att tillverka kontorsstolen "Verksam", som Samhalls ledning fattade beslutet att lägga ut arbetet med textildetaljerna på stolsdynan och ryggdynan till låglönelandet Litauen.

Följden blev att arbete motsvarande 25 tjänster i Sölvesborg försvann. Ett beslut som väckte starka känslor, inte minst med tanke på Samhalls samhällsuppdrag.

- Samhall hävdar att man skulle förlora uppdraget från Ikea om man inte fick ned kostnaderna för textildelen, säger Micael P Lekberg.

För att kompensera Sölvesborgsfabriken las en del uppdrag över dit från Samhalls fabrik i Arlöv utanför Malmö och efter det tystnade debatten.

Svarta löner

Men Uppdrag Granskning fortsatte att rota i affären. Och kvällens reportage kommer inte bara att visa att sömmerskorna vid fabriken får den lägst tillåtna lönen i Litauen. Det kommer också att visa att de anställda får ut en betydligt högre svart lön vid sidan om den skattade lönen.

- Vår granskning visar att det är väldigt vanligt med lägstalöner i kombination med så kallade kuvertlöner vid sidan om i Litauen, säger Micael P Lekberg. På cirka en tredjedel av företagen inom den lätta industrin fungerar det så, enligt de uppgifter vi fått.

I Litauen fick han kontakt med en av sömmerskorna på fabriken utanför Klaipeda, som lovade att berätta hur svartlönesystemet fungerar.

- Hon berättade att hon fick 800 litas svart i månaden, men företagsledningen fick nys om att vi skulle intervjua henne och meddelade att hon inte längre tänkte ställa upp, säger Micael P Lekberg.

- Givetvis förnekar företaget att det förekommer svarta löner, fortsätter han.

Valde att berätta

För Samhall är uppgifterna som Uppdrag Granskning fått fram mycket besvärande.

- När Samhall förstod att vi nystade i grejen valde ledningen att självmant berätta för oss om uppgörelsen, säger Micael P Lekberg. Samhall ser allvarligt på det vi funnit och säger att man tittar på fallet och undersöker om det förekommer svarta löner.

I en av de 50 punkter som Samhall kräver att underleverantörer ska kunna leva upp till står inskrivet att det ska finnas möjlighet till facklig verksamhet på arbetsplatsen.

- Vid fabriken utanför Klaipeda fanns ingen som helst facklig verksamhet och enligt uppgift hade inte heller företagsledningen informerat om rättigheterna, säger Micael P Lekberg.