Svårt få invandrarna till valurnorna

I morgon är det val.

Då kommer två tredjedelar av de röstberättigade invandrarna att stanna hemma.

Bara i Blekinge förlorar partierna över 2 000 röster på soffliggarna med utländskt medborgarskap.

Nyheter • Publicerad 14 september 2002

De senaste dagarna har opinionsundersökningarna visat att det väger i stort sett jämt mellan blocken. Därmed kan landets 327 893 röstberättigade utländska medborgare få ett stort inflytade i kommunal- och landstingsvalet. Inget parti har dock de senaste valen varit särskilt framgångsrik när det gäller att locka invandrarna till vallokalen.

Massiv kampanj

1976 infördes att utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i tre år fick rösta i kommunal- och landstingsvalet. Den lokala rösträtten var en del i strävan att integrera invandrarna i det svenska samhället, och valet föregicks av en massiv informationskampanj.

Det första valet röstade 60 procent av de utländska medborgarna. Därefter har andelen stadigt sjunkit, för att vid senaste valet 1998 stanna vid knappt 35 procent.

I Blekinge var andelen röstande utländska medborgare näst lägst i landet, drygt 29 procent. Genomsnittssiffran för riksdagsvalet var 81,6 procent.

Ett problem

Folke Johansson är docent på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Han har på Integrationsverkets uppdrag granskat invandrarnas politiska engagemang, och han ser det låga valdeltagande som ett problem.

- Röstningen innebär i sig en slags integration i det samhälleliga systemet. Och man ser det ju som önskvärt att skapa och behålla förtroendet för det rådande systemet, säger Folke Johansson.

Mindre kunskap

Någon enkel förklaring till att två tredjedelar av de röstberättigade utländska medborgarna stannar hemma finns inte. Men Folke Johansson kan konstatera att utländska medborgare i allmänhet har mindre kunskap om politik än svenska medborgare, vilket också påverkar intresset för att rösta. Han konstaterar samtidigt att det finns stora skillnader inom invandrargruppen vad gäller röstdeltagande, till exempel mellan chilenare och iranier.

Vågar inte förutspå

- Det beror på vilken bakgrund de har. Chilenarna är politiska flyktingar som varit politisk aktiva i sitt hemland. Men i Iran blir man ju politisk flykting bara man funderar på att bli politisk aktiv.

Hur röstdeltagandet bland invandrarna blir i morgon vågar han inte inte förutspå. Han tror dock inte på någon större förändring, trots att invandring och integration växt till några av huvudfrågorna under valrörelsen.

- Jag är inte säker på hur till exempel det här med språk och integration slår. Man inbillar sig lätt att invandrare inte tycker att det ska ställas krav på dem. Men jag är inte säker på att det stämmer.

Gunnar Svensson

Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.