Stora betygsskillnader mellan pojkar och flickor

Inger Hjort, kvalitetsansvarig för förskolan och grundskolan i Ronneby, redovisade sina resultat på för- och grundskolenämndens senaste möte.

Hon har jämfört betygen från årskurs nio vårterminen 2002 med betygen för tidigare nior och konstaterar att flickorna har betydligt högre betyg än pojkarna och att skillnaden mellan könen har ökat kraftigt.

- Dessutom är skillnaden betydligt större än riksgenomsnittet, säger Inger Hjort.

Biologiska skillnader

Jämförelsen görs genom att betygen G, VG och MVG översätts till poäng. Därefter summeras poängen för de 16 bästa betygen för varje elev. Summan kallas "meritvärde". Sedan 1998 har skillnaden mellan flickor och pojkar i Ronneby kommun ökat från 4,8 till 30 poäng till flickornas fördel.

Enligt Inger Hjort kan det finnas flera förklaringar till att pojkar har lägre betyg än flickor. Det finns biologiska skillnader som gör att pojkar mognar senare och det kan kommunen inte göra något åt.

Däremot kan man ändra könsfördelningen inom förskollärar- och lärarkåren. Magistrarna är nämligen ett utrotningshotat släkte i Ronneby.

Inom förskolan är bara sex procent av personalen män och i grundskolan är det inte mycket annorlunda.

- En pojke kan gå genom hela grundskolan utan att möta några andra män än vaktmästaren och rektorn, säger Inger Hjort.

Hon varnar nu för följderna om trenden inte bryts.

Denna avsaknad av manliga förebilder kan vara negativ för pojkarnas personlighetsutveckling och i värsta fall leda till sociala problem, menar Inger Hjort.

Inger Hjort tror också att könsfördelningen inom lärarkåren kan göra att pojkarna får sämre betyg utan att det nödvändigtvis betyder att de presterat sämre än flickorna.

Bedöms olika

- Det kan vara så att kvinnliga lärare bedömer pojkar på ett sätt och manliga lärare på ett annat, säger Inger Hjort.

Hon har emellertid ingen lösning på problemet, men hoppas att kommunen framöver ska få pengar till ett jämställdhetsprojekt bland förskole- och grundskolepersonalen.

Locka fler män till skolan

- Jag tror att en del är vunnet bara genom att vi lyfter fram problemet och diskuterar det. Att vi börjar tänka i könstermer och blir uppmärksamma på hur vi bedömer pojkar och flickor.

- Sedan vore det naturligtvis önskvärt om fler män lockades att börja jobba inom skolan, men det är en större fråga som vi inom kommunen kanske inte kan göra så mycket åt även om vi vill.

- En annan aspekt är arbetsmiljön. Vi har aldrig haft så många långtidssjukskrivna lärare och det är känt att miljön är bättre på arbetsplatser med någorlunda jämn könsfördelning, säger Inger Hjort.