"Som ett vilddjur går löst"
Jens Boäng förstår föräldrarnas oro och tycker att det är viktigt att man skyddar sitt barn mot faror. Men det finns en risk att föräldrars oro gör att barnen ser en störra fara än vad det faktiskt är.
Han tycker att det finns en uppenbar risk att barnen, i det nu aktuella fallet, får intrycket att de aldrig ens ska prata med en främmande människa.
– Risken är att förälderns oro blir bromsande för barnet. Barnet måste kunna utveckla en tillit och en förmåga att veta vilka man kan lita på i omgivningen. Nu blir ju nästan budskapet att man ska misstro alla andra människor.
Han tar exemplet om ett barn ramlar omkull och slår sig och en snäll främling erbjuder sig att hjälpa och trösta barnet. Ska barnet då inte våga ta emot hjälp från en främling?
– Och jag tycker att när man säger att barnen inte får gå ut på raster, då bidrar man till en större oro, som om ett farligt vilddjur går löst. Det är väl bättre att säga att klart ni ska vara ute och är de vuxna oroliga får de väl se till att vara ute med barnen. Det räcker gott.