Skolk vanligt i gymnasiet

Trots minskningen är siffran över antalet skolkande elever i Blekinge fortfarande hög. Under läsåret 2012/2013 fick 363 elever indraget studiebidrag jämfört med 2011/2012 då antalet elever var 431. Det visar siffror från CSN.

I år hamnade Blekinge på en sjätteplats över landets mest skolkande län, efter bland annat Gotlands, Stockholms och Skåne län. En förbättring jämfört med föregående läsår då Blekinge intog förstaplatsen.

– Det är positivt att vi inte längre ligger på första plats. Det visar att vi är på rätt väg och vi kommer att fortsätta jobba med noll-tolerans mot skolk, säger Emma Swahn Nilsson (M), ordförande i utbildningsnämnden i Karlskrona.

En av anledningarna till att Blekinge låg i topp under 2011/2012 var Olofströms kommun, där var femte gymnasieelev fick sitt CSN indraget på grund av skolk. Under 2012/2013 har antalet förbättrats till var elfte elev. Något som kan beror på att eleverna blivit mer medvetna om konsekvenserna av sin frånvaro.

– Jag tror att skolorna både blivit bättre på att anmäla skolkning och att eleverna fått mer kännedom om konsekvenserna av sin frånvaro, säger Ingegerd Carlsson, t.f. förvaltningschef på Olofströms kommun.

I Ronneby kommun har siffran över antalet skolkande elever ökat, trots att antalet elever på skolorna minskat. Något som Johanna Månsson, rektor på Knut Hahn i Ronneby, säger inte beror på att eleverna har börjat skolka mer.

– Som jag ser det har vi inte mer frånvaro än tidigare utan vi har i stället blivit tuffare och bättre på att anmäla elevernas frånvaro.

Tror du att ett indraget studiebidrag kan få fler elever att gå i skolan?

– Det kan vara en av sakerna som påverkar men sen finns det andra faktorer som gör att eleven kanske inte vill gå till skolan och där måste vi bli bättre på att uppmärksamma anledningarna till frånvaron.

– Ett indraget studiebidrag ska inte fungera som ett hot, säger Johanna Månsson.

Sammanlagt fick cirka 21?000 gymnasieelever i Sverige sitt studiemedel indraget på grund av skolk under föregående läsår. Det motsvarar 6,2 procent av Sveriges cirka 343 000 gymnasieelever.

Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) är siffran rekordhög och anledningen beror främst på att CSN har skärpt sina rutiner kring skolornas rapportering av olovlig frånvaro.

– Vi har sett en ökning av andelen indragna studiebidrag på grund av skolk i flera års tid men utvecklingen de senaste två läsåren beror mycket på våra skärpta rutiner, säger Andreas Dahlkvist, utredare på CSN.

Fram till 2012 kunde en elev vara borta cirka 20 procent av undervisningstiden – cirka en dag i veckan – utan att det påverkade studiebidraget. Men från och med årsskiftet 2012 ska skolorna rapportera till CSN om upprepad, olovlig frånvaro och i fall den uppgår till mer än några timmar per månad.

Om skolorna har blivit bättre eller sämre på att rapportera in skolk än tidigare är enligt Andreas Dahlkvist svårt att svara på. Men fler frånvarande elever har rapporterats och därmed har fler studiebidrag dragits in.

Enligt CSN var det under läsåret 2012/2013 fler pojkar än flickor som skolkade i Sverige. Friskolorna och de yrkesförberedande programmen hade en högre andel frånvarande elever än de kommunala skolorna och de högskoleförberedande programmen.