Övergödning hotar kväva havsbottnen

Alger. Frågan är inte OM de kommer, utan när och var. Varje år kommer de tidigare och tidigare. I går kom första larmet, de blågröna algerna är på väg mot den blekingska kusten.

– Östersjöns ekosystem blir sämre och sämre. Det beror på utsläpp av näringsämnen, säger Johanna Stadmark, forskare vid Lunds universitet.

Övergödningen av Östersjön kommer från flera olika källor. Men de tre främsta bovarna är avlopp, dåliga eller till och med obefintliga, biltrafik och jordbruk.

Den ökade tillförseln av näringsämnen i havet leder till att bland annat produktionen av alger i ytvatten ökar kraftigt. Redan tidigt på våren, när ljuset tilltar och vattnet i Östersjön sakta blir varmare, börjar ofarliga arter av alger föröka sig. Senare, när de dör, faller de till botten.

– Allt som växer i havet måste brytas ner när det dör. Då krävs det mycket syre och syrebrist uppstår på botten.

I normala fall håller syret kvar fosforn i bottensedimenten, men när det blir brist på syre släpps fosforn fri.

När vattentemperaturen stiger på sommaren växer de blågröna algerna till. De behöver mycket fosfor och kväve. Alger kan normalt bara ta upp kväve ur vattnet, men de blågröna algerna kan även ta upp kväve ur luften. Det gör att de lätt slår ut andra arter av alger.

När de blågröna algerna dör, faller de till botten och bryts ner. Syrebrist uppstår varvid fosfor och kväve frigörs. Det gynnar nästa vårs alger, som då får tillgång till ännu mer kväve och fosfor och kan föröka sig mer än året innan. De dör och faller till botten. Så börjar det om.

– Det är en kämpig situation och det enda vi kan göra är att minska tillförseln av näringsämnen till havet.

Det här är Östersjön

Östersjön indelas i Egentliga Östersjön, Rigabukten, Finska viken och Bottniska viken.

Östersjön får sitt vatten från två håll:

Saltvatten kommer in från Nordsjön via Kattegatt och Öresund.

Sötvatten kommer via åar och floder från alla de nio kustländer som ligger runt Östersjön; Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och Sverige plus delar av Norge, Vitryssland, Ukraina, Slovakien och Tjeckien tillför sötvatten till Östersjön.

Total yta av hela Östersjön: cirka 400 000 km2

Volym: cirka 21­?450 km3.

Årlig tillförsel av vatten från land och omgivande hav: 480 km3

Tid för omsättning av hela vattenmassan: 25–30 år

Permanent salthaltsskiktning: 6-8 promille i?ytvattnet och 11–20 promille i bottenvattnet.

Gränsen mellan vattenmassor ligger stabilt mellan 40 meters djup i söder och 80 meters djup i norra delen av Egentliga Östersjön.

Folkmängd: I Östersjöns avrinningsområde bor cirka 85 miljoner människor.

Källa: ne.se, havet.se, wikipedia.se