Motion är bra medicin mot depression
Det stora forskningsprojektet har varit i gång ett drygt år och omfattar sex län.
Blekinge kom med i augusti. Men det resultat som redan nu kan skönjas, bekräftar det som forskarna redan vet:
Motion kan kurera ångest, stress och annan psykisk ohälsa.
– Man brukar säga att en promenad på 50 minuter varje dag ger samma effekt som en antidepressiv tablett, säger psykologen Christel Walén, som tillsammans med sjukgymnasten Gerthi Persson, fungerar som blekingska motorer i projektet.
– Vi vet att kognitiv beteendeterapi, KBT, och motion fungerar som alternativa behandlingsformer. Vi vet också att det tar nio veckor innan man märker resultat av fysisk aktivitet.
– Vad vi inte vet är hur stor dosen ska vara, säger Gerthi Persson.
Och det är alltså det forskarna från Karolinska sjukhuset och Lund nu tar reda på genom en studie, som väntas ge eko utanför Sveriges gränser, och som kan leda till en större benägenhet att testa annan behandling än piller.
Målet är 1 000 testpersoner, varav Blekinge ska bidra med 60. I dagsläget är ungefär halva kvoten fylld.
Första samtalet är med Christel Walén. Hon samlar information och lägger de första bitarna i ett gigantiskt pussel, som för testpersonerna varar i tolv veckor. För det är många forskare som vill undersöka olika saker. Så mäter man till exempel stresshormon i saliven.
Vilken behandling testpersonerna får avgörs av slumpen.
En kategori hamnar i den traditionella vården. En annan får testa KBT och den tredje gruppen ordineras motion.
Vad gäller KBT ges den fyra dagar i veckan via ett individanpassat program på internet.
Christel Walén är positivt överraskad.
Hon tror definitivt att det kan vara en modell som vinner terräng efter studien, speciellt bland yngre teknikvana personer och de som tycker att det är jobbigt att söka hjälp.
– KBT är en jättebra behandlingsmetod. Men som det är i dag finns inga möjligheter att ta hand om alla som behöver den.
I modellen från Blekinge samarbetar sjukvården med Friskis och Svettis.
Det är något friskvårdarna på Blå Port är mycket nöjda med.
– Vi vet att det vi gör är bra, men nu får vi ett vetenskapligt kvitto på vilken samhällsnytta friskvården gör, säger Camilla Holmström.
– Tänk om folk gick till gymmet innan de besökte vårdcentralen.
Basen i projektet är nämligen tanken att vården inte klarar av en galopperande psykisk ohälsa som kostar samhället runt 60 miljarder kronor varje år. Och som lett till att en tredjedel av alla besök på vårdcentralerna egentligen handlar om psykisk ohälsa.
– Många uppfattar inte kroppens varningssignaler förrän det börjar göra ont. Det är också lättare att söka hjälp för fysisk smärta än psykisk, säger Camilla Holmström.
Hon får ofta höra hur folk egentligen mår när de kommer till henne med ett recept på fysisk aktivitet i handen.
Det är den typen av samtal som tar tid i sjukvården.
– Och det utrymmet finns tyvärr inte i dag, säger Christel Walén.
Hon jämför den omfattande utskriften av medicinska preparat vid psykisk ohälsa med en läkare som i blindo gipsar ett ben när det är armen som är bruten
– Det är sorgligt med detta myller av människor på vårdcentralerna. Om en tredjedel slapp gå dit skulle det spara enorma summor och läkarnas medicinska kompetens kunde utnyttjas bättre.
Fotnot: Intresserade som vill delta i studien kan anmäla sig genom sin vårdcentral eller via www.regassa.se.
Motion får hjärnan att växa
Det är inte helt klarlagt varför motion hjälper som medicin och framför allt inte vilka doser som gäller. Men enligt Magnus Lindwall, forskare vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, är det en mängd olika faktorer som samverkar. Såväl psykologiska som biologiska.
Tidigare fokuserade man på kroppens endorfiner. Idag lutar det mer åt att signalsubstanser som serotonin och dopamin har en större betydelse. Motion stärker också immunförsvaret, vilket även påverkar psyket.
Enligt Lindwall har forskare genom magnetröntgen också bevisat att hjärnan växer vid fysisk aktivitet.
Både den vita och grå substansen ökar, framförallt de delar som har med vissa kognitiva egenskaper att göra. Speciellt märkbart är förbättringar av egenskaper som har att göra med att planera och fatta beslut.
Källa: Västra Götalandsregionens vårdguide