Mats valde annorlunda

Av landets förskollärare är endast tre procent män. I Blekinges kommuner ligger siffran runt en procent.

Mats Edenwall är en av få förskollärare i Karlskrona. Han blev nyligen visstidsanställd på Kajutans förskola på Pantarholmen där han är ensam man i personalen. Han har arbetat som förskollärare i tre år och har tidigare arbetat utanför länet.

Vad får du för reaktion på att du är man i ett kvinno­dominerat yrke?

– Man får ofta höra ”oh vad trevligt med en man som söker till förskolan” men jag känner mig inte privilegierad för att jag är just man och så vill jag inte känna heller. Jag känner mig oftast som en i gänget.

Även under sin utbildningstid var Mats en av få manliga studenter.

– Det är svårt att säga vad det låga antalet män beror på. Lönen nämner många men frågan är om lön är så könsbundet. Sedan känns det lite väl stereotypt att förklara frågan med att kvinnor i högre utsträckning skulle vara mer ömsinta, ha moderskänsla och att de alltid har varit hemma och tagit hand om barnen. Jag kan inte ställa mig bakom sådana stereotyper.

– Visst vore det bra om kommunen satsade mer för att locka fler män till yrket men jag tror problemet ändå är lönen. Den får folk att backa från det här yrket.

Är det viktigt med en jämn könsfördelning på förskolan?

– Ja, det är viktigt för barnen att ha både kvinnliga och manliga förebilder. Inte bara hemma utan att de har det även i sin förskolemiljö. Men det är svårt att sätta fingret på om jag tillför något bara för att jag är man. Alla här är pedagoger och professionella.

Enligt forskare kan det finnas en rädsla hos män att stämplas som pedofiler om man arbetar på förskolan. Det känner Mats till.

– Jag skulle ljuga om jag sa att den tanken inte dykt upp i mitt huvud ibland. Det kan hända att man får en blick eller kommentar från en förälder som man reagerar på och som gör att man själv får tankar.

Mats berättar att han tidigare i karriären blev kontaktad av en pappa en gång som sa att hans son verkade rädd för Mats.

–?Det kändes konstigt. Han gjorde det på ett sätt som kändes orättvist. Jag är här på samma villkor som mina kvinnliga kollegor men jag tror att jag som man kan få höra anklagelser på andra sätt än om de skulle riktas mot kvinnor. Men kanske är det naturligt och bara av omtanke för barnen från föräldrarnas sida. Barnen är ju det käraste vi har.

Mats trivs som förskol­lärare och har alltid velat arbeta med människor och på ett ställe där ingen dag är den andra lik.

– Jag är stolt över att jobba inom detta yrke och det är inget jag hymlar med. Det stör mig inte att jag ofta är ensam man. Jag känner mig som en i gänget.