Kriminella ligor jobbar utan gränser

Det är en kylig novembermorgon när långtradaren kör upp på Duveryds industriområde i Asarum.

Chauffören har fått i uppdrag att finnas på plats vid en viss tidpunkt. Väl där möter flera personer upp.

I skydd av mörkret transporteras fem små grävmaskiner upp på trailern innan alla inblandade försvinner från platsen.

Efter några timmar upptäcks stölden och polis kontaktas. Genast larmas även gränspolis och underrättelsetjänst i både Polen och Litauen dit ­färjetrafiken från Blekinge går.

–  Vi ber dem ha förhöjd beredskap för att upptäcka om något fordon är lastat med den här typen av små grävmaskiner, berättar ­kriminalinspektör Tomas Pärlklo, som är ansvarig för kriminalunderrättelsetjänsten i Karlskrona.

Händelsen är exempel på hur den organiserade brottsligheten i dag är internationell. EU:s fria rörlighet innebär öppna gränser även för kriminella.

–  För den som har avsikten och motivationen att begå brott så blir det enklare, säger Pärlklo.

Men stölden i Asarum är även exempel på hur polis inom EU samarbetar för att möta de internationella ligorna.

Blekingepolisen byter hela tiden information med sina kollegor på andra sidan Östersjön och på Europols högkvarter i Haag samlas information i en stor databas.

– Varje vecka ställer vi någon fråga eller är på ­annat sätt i kontakt med Europol, säger Pärlklo.

Ibland handlar det om att kontrollera om en gripen person är efterlyst i ett annat land.

Andra gånger är det mer omfattande utbyten.

Ett tag hade man stora problem med båtstölder längs Blekingekusten. Genom informationsutbyte genom Europol kunde man konstatera att samma tjuvar hade slagit till i både Tyskland och Frankrike.

Utbytet ger väldigt mycket information som ska hanteras hos Blekingepolisen.

– Bara i dag har vi kanske fått in 15 underrättelser om personer som har rest in i södra Sverige och som är intressanta polisiärt, säger Pärlklo.

Exemplet med de stulna grävmaskinerna i Asarum slutade lyckligt. Maskinerna var försedda med spårsändare och tolv timmar efter stölden kunde ­polis slå till mot en misstänkt långtradare i Polen. Chauffören visade upp ett förfalskat kvitto på att han köpt maskinerna i Halmstad, men han greps och dömdes senare för häleri.

– Det viktiga i sammanhanget är att vi kan säkra gods för 2,5 miljon och föra över det till ägaren igen. Det är ett exempel på hur vi har slipat och förfinat våra kontakter med gränspolisen på andra sidan, säger Pärlklo.

Hjärnorna bakom kuppen greps aldrig, men även om det inte alltid blir fällande domar så lär sig polisen hela tiden mer om hur de organiserade ligorna jobbar.

– Det skickar en signal till de här människorna. Om ni begår brott i Sverige så är risken att bli upptäckt inte obefintlig. Det ska kännas att man faktiskt kan åka dit. Det är inte bara att komma hit och hämta prylar utan att bli upptäckt. Den signalen ska vi skicka, säger Pärlklo.