Peters historia är fylld av möten, förhandlingar, bråk och förtvivlan. Det enda han vill är att få umgås med sin son. Men han känner sig dömd som pappa, utan bevis och utan att ens få försvara sig.
Kämpat förgäves - När en mamma kommer till socialförvaltningen, förtvivlad och med barnet på armen, så tar de automatiskt hennes parti. De ifrågasätter inte vad som ligger till grund för situationen.
Sedan separationen har Peter förgäves kämpat för att få umgänge med sonen. Han upplever att varken familjerätten eller tingsrätten backar upp honom fullt ut.
- Ingen ställer krav på mamman. Ingen ifrågasätter de uppgifter hon lämnat. När någon påstår saker i en tvist måste man ju även kolla upp fakta och personen bakom påståendena.
- Det är skitjobbigt. Man är så psykiskt knäckt.
Socialen säger bara att jag ska vänta, att "min tid kommer". Det är fruktansvärt jobbigt. Jag får kämpa på två håll. Först får jag kämpa för att övertyga andra om att jag gör rätt som bryr mig om min son. Många har förutfattade meningar om att mammor inte får flytta med barnet och vad som gäller när kring att förhindra umgänge. Sedan får jag kämpa mot mamman och myndigheterna för att få träffa min son.
Peter lever i dag i ett nytt förhållande och har nyligen blivit pappa till ännu en pojke. Han har svårt att beskriva sina känslor för sin äldre son eftersom han har fått träffa honom så lite.
"Måste kämpa" - Jag vet inte. Min yngre son träffar jag dagligen. Jag kan gosa med honom när jag vill och vara en naturlig del i hans liv. Min äldre son vet jag inte vem han är. Det är hemskt att säga, men han är någon jag måste kämpa för. Han har ju rätt till sin pappa. Jag vill inte bli en pappa som struntade i sin son.
Fotnot: Peter heter egentligen något annat.
Ur föräldrabalken, 6 kapitlet
-2 a § Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.
-Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid
risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
-Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
-15 § Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. -Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt.
-Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar.
-Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.
-Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och skall umgås med en förälder som det inte bor tillsammans med, skall den andra föräldern lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det.