Gifterna fick Anders att bli ekobonde
Från huset ser man frodiga åkrar, dungar med lövträd och sjöängar som sträcker sig ner till Östersjöns strand. Det är grönt och bedövande vackert.
I glasverandan sitter Anders Åkesson. Han har varit bonde i hela sitt liv och är tredje generationen på gården.
– Det började så smått redan 1987. Jag var trött på det konventionella jordbruket. Dessutom ville jag slippa gifterna.
Mellan 1987 och 1990 gick han över till ekologisk odling. Tio år senare blev även hans mjölkkor ekologiska.
Frågan om de ekologiska jordbrukens vara eller icke vara är mycket känslig och väcker många känslor, enligt Anders Åkesson. Många känner sig tvingade.
– Detta är något jag valt helt själv. Tvinga oss inte. Alla är upplysta och vill ta sitt ansvar men det handlar också om vad vi har i pengapungen.
Anders Åkesson erkänner att han inte tänkte på Östersjön och markerna när han valde att gå över till ekologiskt odling.
Gifterna är borta och jordbruket har blivit den utmaning han behövt för att tycka det var riktigt roligt igen.
– Varenda bonde vill alltid lämna det bättre än man fick det, så är det.
Redan 1976 anlade Anders Åkesson en damm nere vid havet. Den tog emot dikesvatten som han sedan kunde använda när han vattnade.
Vad han inte visste då var att i dammen inte bara samlade upp hans dräneringsvatten utan även mycket av det kväve och forsfor han spred ut på sina marker.
I dag är hans damm omgjord efter konstens alla regler och den fungerar perfekt både som bevattningsdamm och som fälla för den fosfor och kväve som annars skulle läcka ut i Östersjön.
– Det är renare här nu än för 30 år sedan och jag tycker att vattnet är klarare här utanför.
Men det var inte varit helt problemfritt att gå över från konventionellt jordbruk till ekologiskt.
– Det är det roligaste jag har gjort, men det var många som sa; ska du vara med i den sekten?
Förutom Anders Åkesson var det fem andra bönder som tog steget att gå över till ekologisk odling samtidigt som han gjorde det. Men trycket var ganska hårt på dem och en valde till och med att hoppa av. – Detta har aldrig varit så roligt som det är nu. Och jag är 69 år.
42 miljarder kronor per år...
... det är vad forskarna har kommit fram till att det skulle kosta att rädda Östersjön från övergödning.
Prislappen är naturligtvis olika för olika länder, för Sveriges del handlar det om två miljarder kronor per år. Polen som släpper ut mest fosfor och kväve skulle få betala sju miljarder kronor per år.
Billigaste åtgärderna per kilo för att minska kväveutsläppen:
1. Minska gödslingen
2. Anlägga våtmarker
3. Öka kvävereningen i kommunala reningsverk.
Billigaste åtgärden för att minska fosforutsläppen:
1. Ökar reningen i reningsverk
2. Anlägga våtmarker
3. Minska djurhållningen
Ekologisk odling är bra för havet för att...
... Ekologisk odling använder inte kemiska bekämpningsmedel som kan läcka till sjöar och hav.
... Ekologiska odling sprider inte ut genmodifierade organismer (GMO) i naturen.
... Ekologiska lantbruk skapar möjligheter för ett jordbruk som inte läcker lika mycket näringsämnen.
... Ekologiska lantbruk använder inte konstgödsel.
... Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas.
Källa: Krav
