Från 80-talets problemstad till nutida hållbarhetstänk
– Det som förvånade mig mest är att det är en så tydlig skillnad på staden då och nu. Karlskrona är lite som Malmö som också har genomgått tydliga förändringar, säger Mareile Walter.
Boken Välkommen till Karlskrona gavs ut av kommunen 1980 som en välkomstbok för nya invånare. Men enligt Walters radar den istället upp skäl till att inte flytta hit.
– Den beskriver hur staden präglas av hög arbetslöshet och tar upp ett antal misslyckade industriprojekt. Det står ingenting om att det är en trevlig stad att bo i, vilket är rätt ovanligt för den typen av bok.
De nya invånarna tilltalades inte som karlskroniter eller som ”en av oss”. Istället gjorde man uppdelningen ”vi och dem”, ett slags ovanifrånperspektiv på medborgaren där kommunledningen berättar hur saker och ting ska se ut.
I avhandlingen beskriver Walter en stad som förvandlats från hård och instängd till progressiv och med en mer internationell prägel, något som inte uppskattades av alla. De invånare som inte omfamnade de nya värdena fick helt enkelt stiga åt sidan
– Man ville skapa en motpol till bilden av Karlskrona som ett fäste för nynazister och antog en mer öppen och välkomnande attityd. De som inte anammade den nya tiden sågs som hinder för utvecklingen.
Den största förändringen skedde under slutet på 1990- och början på 2000-talet. Tidigare försök hade mest resulterat i ord, nu satsade man på TelecomCity och kunskapsstaden Karlskrona. Den osäkerhet som fanns under 90-talet då man försökte bli Östersjöns mötesplats, men misslyckades, har försvunnit och nu satsade man på de lokala resurserna.
– Förr fanns en motsättning mellan att lyfta fram stadens kulturarv och den nödvändiga utvecklingen. I?de nyare översiktsplanerna verkar inte den motsättningen finnas och man ser att kulturarvet är grunden för utveckling, säger Mareile Walter.
En översiktsplan ska vara ledande för vidare planering och användning av mark- och vattenområden. Ett?framtidsdokument. Walters forskning visar snarare på att Karlskronas översiktsplaner varit ett sätt för politikerna att legitimera sin politik under den gångna mandatperioden.
– Jag tolkar den senaste som ganska konservativ. Det är en berättelse om en lyckad stad som genom sina redan existerande kvaliteter kommer att bli mer attraktiv för nya affärsverksamheter.
En litterär tolkning av planerna
Miljö, utveckling och världsarvsstatus går äntligen hand i hand som ett kärlekspar som efter flera förvecklingar till slut får varandra.
Mareile Walters tolkar översiktsplanerna utifrån litterära genrer:
2010
”Allt är ganska bra ändå. Vi ska bara finslipa detaljerna litegrann.”
”Befrielse och öppenhet. Vi ska bli något annat.”
1991
”Vi måste spara pengar för vi är beroende av världsmarknaden och den kan vi inte påverka.”
2002
”Kom inte hit!”*
1980