Expert kritisk till hur faxet om Yara hanterades

Som BLT tidigare har rapporterat så var det på långfredagen som Yaras grannar ringde till polisen, efter att ha sett henne med en blåtira och med skador på benen. Polisen åkte till platsen men valde att inte ta upp en polisanmälan, i stället faxade man en allmän orosanmälan till socialförvaltningen.

BLT kan nu redovisa den allmänna orosanmälan som polisen skickade till socialtjänsten. I anmälan framgår det att en kvinna sett en grannflicka utan ytterkläder och skor med ett "blåsvart blåmärke". Det framgår också att hon har hört barngråt från flickans hem och att hon är orolig för flickan och hennes två bröder.

Vad borde vara det första som sker på socialtjänsten när ett sådant här pm kommer in?

– Det man borde göra är att en arbetsledare tar ställning till och gör en värder­ing av allvarlighetsgraden och hur skyndsamt något måste göras. Så fort det handlar om våld och sexuella övergrepp, måste det ha en jättehög prioritet, säger Cecilia Kjellgren, doktor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet som har forskat om våld mot barn.

Hur skulle pm:et ha hanterats?

– Anmälan är kortfattad, men den innehåller tillräckligt för att man ska agera som handläggare. En superviktig fråga är om anmälaren är anonym. Kan man ta kontakt med anmälaren ska det första sam­talet gå till henne när man får ärendet, säger Cecilia Kjellgren, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversi­tetet.

Sedan handlar det om att inhämta mer information från skolan och andra kanaler som kan ha viktiga uppgifter i ärendet.

En annan aspekt som har betydelse vid den här anmälan är att den har skickats in från en granne. Cecilia Kjellgren har själv jobbat inom socialtjänsten i 30 år och har erfarenhet av att flera mycket allvarliga anmälningar kom just från grannar.

– Man kan tro att de anmälningarna inte är grundade på samma sätt som när skolan eller sjukvården anmäler. Men det behöver inte vara fallet, säger Cecilia Kjellgren.

Socialstyrelsen har utrett 31 fall av dödligt våld mot barn. Där framkommer det att i flera av fallen har samverkan mellan myndig­heter varit bristfällig.

– Samverkan kräver att man har gjort upp spel­regler som fungerar när det blir akut. Det är självklart att Karlskrona kommer att förbättra det här nu och täta gliporna i systemet. Men det är tragiskt att det ska behöva hända något sådant här, för att man ska bli effektivare i kontakten.

Hon betonar att rutinen med att faxa in uppgifter inte är problematisk i sig, men att den kräver ett samförstånd mellan myndig­heterna om vilka uppgifter som kan förmedlas den vägen.

– Det verkar som att kommunen har tillhandahållit ett faxnummer som polisen ska kunna faxa på. Men socialtjänsten har ett ansvar för att informationsvägarna ska vara öppna. Kan man göra något för att förebygga våld mot barn, gäller det att analysera vad bristerna består av, säger Cecilia Kjellgren.

Hon ställer sig även frågande till polisens hantering av anmälan.

– Om polisen inte tänkte att det här är ett brott som vi måste utreda, så vet polisen att det är socialtjänsten som har ett ansvar att skyndsamt utreda barns behov av skydd. Då tycker jag att man borde ha hört av sig till jouren, säger hon.