Heta dispyter kring FN:s människorättsråd

Liksom flera andra bedömare beklagar han att USA går ur rådet, eftersom landet är en viktig röst i FN-sammanhang. Konflikten visar på det stora dilemma med FN som organisation där man vill att alla stater ska vara med - men sedan finner att alla inte delar samma värderingar, menar Roth.

Protester från flera håll

Kritiken har funnits där alltsedan FN:s råd för mänskliga rättigheter bildades 2006. De 47 medlemmarna sitter i treårsperioder. När Kina, Ryssland, Saudiarabien och Kuba - som alla kritiserats skarpt av människorättsorganisationer - valdes in samtidigt 2013 var det många som protesterade.

Rådets medlemmar har tampats med att hitta samsyn i frågor som kvinnors rättigheter, religionsfrihet och samkönade äktenskap. Vissa länder har hävdat att FN:s konventionstexter inte ska vara styrande globalt. De menar att mänskliga rättigheter är ett västerländskt påfund jämförbart med kulturimperialism.

Men västvärldens medlemmar har också varit tandlösa i diskussionerna, bland annat med Saudiarabien där kvinnor först på söndag får börja köra bil. Detta eftersom många har viktiga ekonomiska relationer med Riyad.

Partiskt råd?

Rådets många fördömanden av Israel är också en stötesten. Nikki Haley, USA:s FN-ambassadör, hänvisade bland annat till partiskhet i Israel-Palestinafrågan när hon informerade om utträdet.

USA:s exit ställer frågan om FN-reform på sin spets. Vid sidan av människorättsrådet har bland annat FN:s säkerhetsråd kritiserats för att vara handlingsförlamat och spegla den världsordning som rådde efter andra världskriget.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) beklagar USA:s utträde.

"Rådet har åstadkommit flera viktiga framsteg i utvecklingen och främjandet av mänskliga rättigheter", säger hon i en skriftlig kommentar där hon också lägger till att rådet "har vissa brister".

TT