Stora utmaningar för Nigeria efter valet

Presidentvalet i Nigeria skulle egentligen ha ägt rum för en vecka sedan, men blev uppskjutet av valkommissionen då vissa distrikt saknade valunderlag. Beslutet har kritiserats av de två största partierna.

Presidentvalet handlar om två kandidater - den sittande presidenten Muhamadu Buhari som representerar partiet ACD, och den före detta vicepresidenten Atiku Abubakar, som företräder PDP.

En het fråga inför valet har varit den utbredda korruptionen. Nigeria har under det senaste året sjunkit 12 platser på Transparency Internationals globala korruptionsindex till plats 148.

Båda kandidaterna har anklagats för korruption och Atiku Abubakar har inreseförbud i USA, till följd av en tidigare mutskandal.

Auktoritärt styre

Inom andra områden har demokratin i Nigeria haft en delvis positiv utveckling de senaste åren. Det har exempelvis framhållits att den tidigare presidenten självmant avsade sig sin post efter förra valförlusten.

Karolina Gasinska påpekar dock att det fortfarande finns stora demokratiska brister, exempelvis har presidenten makt att lägga in sitt veto mot alla parlamentets beslut.

En annan viktig valfråga har varit landets ekonomi. Nigeria gick nyligen om Sydafrika som Afrikas största ekonomi. Landets oljeresurser spelar en stor roll för den utvecklingen, då 95 procent av landets exportintäkter kommer från petroleumindustrin.

Muhamadu Buhari har bemött kritiken genom att visa upp egna siffror över landets ekonomiska utveckling. De siffrorna visar en växande ekonomi i landet under sista kvartalet 2018.

Växande befolkning

Utöver att vara Afrikas största ekonomi är Nigeria också kontinentens folkrikaste land. År 2050 kommer landet också att vara världens tredje folkrikaste med 410 miljoner invånare - mer än en fördubbling mot dagens omkring 190 miljoner invånare. En tredje valfråga har därför handlat om arbetstillfällen.

TT