Fler narkosläkare kan rädda miljoner

Miljoner människor i låginkomstländer dör varje år av kirurgiskt behandlingsbara tillstånd - långt fler än vad som dukar under av malaria, tbc och hiv tillsammans.

Orsaken är en skriande brist på den allra enklaste intensivvård. Om det inte går att söva människor på ett säkert sätt, går det heller inte operera.

I hans hemland, Tanzania, finns det relativt gott om kirurger, men bara 22 narkosläkare (anestesiologer). Bara på Karolinska universitetssjukhuset finns 187 anestesiologer, och i Sverige som helhet 2 400 anestesiologer på en befolkning på knappt tio miljoner.

Orsaken till denna snedfördelning, säger Mpoki Uliubisya, är att man inte tänkte på behovet när utbildningarna skapades.

Glöms bort

Att behovet av intensivvård "glöms bort" är inte helt ovanligt, inte bara i Tanzania. Även i stora organisationer, som FN, eller i givarländer som Sverige, har behovet av intensivvård negligerats i åratal.

Genom den medicinska organisationen Life Support Foundation har Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm sedan flera år ett samarbete med Muhimbili National Hospital, där Mpoki Uliubisya tidigare var verksam. I egenskap av statssekreterare kämpar han nu för att de fem mest nödvändiga specialiteterna ska finnas representerade i landets 26 olika distrikt.

Enkel vård

En vanlig missuppfattning är att intensivvård kräver en massa högteknologi och därför är svårt att förmedla till länder som Tanzania. Så är det inte. Ett bra exempel på det är Torsten Gordh, som introducerade anestesiologin i Sverige 1940.

TT