TT-Utrikes

Boko Haram ställs till svars - i hemlighet

TT-Utrikes Artikeln publicerades

Det är ett efterlängtat tillfälle att skipa rättvisa för de som har drabbats av Boko Haram. Men avsaknaden av insyn i massprövningarna av misstänkta extremister i Nigeria har väckt farhågor om bristande rättssäkerhet. Det har beskrivits som den största terrorrättegången i Nigerias historia.(TT)

Det har beskrivits som den största terrorrättegången i Nigerias historia. Fyra civila domstolar har inrättats vid en militärbas i Kainji, där en serie rättsliga prövningar mot 1 669 misstänkta medlemmar i Boko Haram inleddes för en vecka sedan.

Tidigare har bara 13 personer åtalats för samröre med den terrorstämplade gruppen, som efter ett åtta år långt uppror har över 20 000 människoliv på sitt samvete.

– Det är ett sätt för staten att visa att det faktiskt händer något i kampen mot Boko Haram. Att de som har fängslats också kommer att bli åtalade och dömda. Det är en viktig signal, både till offer och till andra, att problemet tas på allvar, säger Henrik Angerbrandt, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet.

"Tveksamma omständigheter"

Men vare sig medier, observatörer eller allmänhet får närvara vid rättegångarna, som hålls bakom stängda dörrar av säkerhetsskäl. Det har fått organisationer som Amnesty International att ifrågasätta rättssäkerheten. Flera människorättsgrupper har också tidigare slagit larm om att människor har gripits slumpmässigt i jakten på Boko Haram, för att sedan hållas inspärrade i överfulla anläggningar i åratal, utan tillstymmelse till rättegång.

– Rättsprocessen kan ses som ett sätt att försöka mildra kritiken över att fångar hålls under tveksamma omständigheter och undermåliga förhållanden i väldigt många år, utan att åtalas, säger Angerbrandt och fortsätter:

– Nigerias rättsväsende har kritiserats för att vara otillgängligt och oförutsägbart. De stängda dörrarna gör inte situationen bättre, utan väcker snarare farhågor om hur rättvisa de här rättegångarna faktiskt kommer att bli.

Urskillningslös framfart

Det finns otaliga vittnesmål kring hur den nigerianska armén har stormat in i byar och inte bara gått efter Boko Haram, utan unga män i största allmänhet. Människorättsförsvarare har varnat för att om misstankarna om en orättvis rättsprocess får fäste kan det ge upphov till vrede hos familjemedlemmar och anhöriga som i sin tur kan leda till framtida radikalisering.

– Armén har fått mycket kritik för att gå både hårdhänt och urskillningslöst fram. Det ställs på sin spets nu, det finns förmodligen många som har suttit oskyldigt fängslade under lång tid, säger Henrik Angerbrandt.

– Frågorna är många. Vem är anklagad och på vilka grunder? Vilka vittnen hörs? Bristen på insyn och information misstänkliggör och undergräver processen.

Har utropat seger

Armén har efter en omfattande offensiv utropat seger mot Boko Haram. Men även om extremisterna har blivit färre har gruppen fortfarande kapacitet att utföra attacker - numera främst bombdåd mot civila snarare än strider mot militären. Samtidigt ska jihadister som frivilligt hoppar av erbjudas amnesti av regeringen, som också driver avprogrammeringsprogram.

– Det satsas mycket på att få medlemmar att överlämna sig, ett försök att inte bara få bort höga befäl utan även fotfolket. Rättegångarna är ett sätt att skicka ett meddelande om att åtal väntar den som grips. Man hoppas att programmen för avradikalisering ska ses som ett bättre alternativ, säger Angerbrandt.

Nigeria har lovat att var och en som ställs inför rätta kommer att ha en juridisk representant. Rättsprocessen väntas pågå under flera månader, eller till och med år, på grund av det stora antalet människor som ska framträda inför domare.