bin Ladin lever vidare som ideolog
””
På tredje våningen
Den nattliga räden har återberättats otaliga gånger och finns beskriven i böcker och Hollywoodfilmer. Det var strax efter midnatt den 2 maj 2011 som fyra helikoptrar med ett 80-tal specialsoldater landade nära villan i Abbottabad. USA hade fattat misstankar om att terrorledaren befann sig där efter flera års spaning mot en al-Qaida-kurir.
Usama bin Ladin hittades på tredje våningen och ska ha skjutits i huvudet. Ytterligare tre män och en kvinna dödades i det 40 minuter långa tillslaget. Terrorledaren ska ha identifierats av sin hustru, med hjälp av fotografier och slutligen med DNA-tester. Men USA valde att inte offentliggöra de "ohyggliga" bilderna av liket, av rädsla för starka reaktioner. Kvarlevorna begravdes till sjöss i norra delen av Arabiska havet, bara timmar efter de dödande skotten.
Folkrättsbrott?
Redan dagarna efter insatsen väcktes frågor om huruvida räden, som skedde utan vetskap från pakistanska myndigheter, var ett brott mot folkrätten. Då var det många som applåderade att bin Ladin - som anses ligga bakom bland annat terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001 - oskadliggjorts, inklusive statschefer och höga FN-företrädare.
I dag ifrågasätter Per Jönsson att supermakten USA "gjorde mord till en acceptabel handling" och inte ställde terrorledaren inför rätta. Och Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger att USA:s president Barack Obama inte lyckats kapitalisera så mycket på insatsen som många trodde.
Dessutom utrotades ingalunda den våldsamma jihadism som al-Qaida kom att bli synonym med. Men åtminstone delvis har stafettpinnen tagits över av den extrema jihadiströrelsen Islamiska staten (IS), som vuxit fram ur en mindre grupp som 2004 svor trohet till Usama bin Ladin.
Dröm om kalifat
Våren 2011, ungefär samtidigt som den nattliga räden planerades och genomfördes, skakades arabvärlden av uppror och folkliga demonstrationer med krav på demokrati. I Syrien ledde protesterna till oroligheter som mynnade ut i inbördeskrig. Militant sunnimuslimska IS ledare Abu Bakr al-Baghdadi, var inte sen att utnyttja den konflikthärjade regionen i sin kamp för visionen om ett kalifat, en stat enligt rörelsens extremt stränga tolkning av islamisk lag. Drömmen om ett kalifat var även Usama bin Ladins. Men varken han eller efterträdaren Ayman al-Zawahri var organisatörer i klass med al-Baghdadi.
"Klassiska" al-Qaida, som enligt den pakistanske terrorexperten Farhan Zahids forskning i dag har celler i över 60 länder, är särskilt starkt i Jemen och i Syrien (genom al-Nusra-fronten). Men det är strategiska och mediekunniga IS som lockar västerländska rekryter och skapar stora rubriker.
””
””
TT
