Krav på yrkeslegitimation skjuts upp
När lärarlegitimationen infördes 2011 blev några lärarkategorier undantagna från kravet. Dit hörde bland annat lärarna i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, specialskolan och den särskilda utbildningen för vuxna, det vill säga skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
Dispensen skulle ha löpt ut nu i sommar, men riksdagen har fattat beslut om en förlängd frist i ytterligare tre år, fram till 2021.
Regeringen konstaterar i propositionen att många lärare i särskolan fortfarande är obehöriga. Skolverkets senaste statistik visar att endast 15 procent i grundsärskolan och 21 procent i gymnasiesärskolan har den utbildning som krävs.
50-plussare
Regeringen konstaterar också att behörighetsläget väntas vara "fortsatt kritiskt" de närmaste åren. Speciallärare med olika inriktningar är efterfrågade i hela skolväsendet, och enligt Skolverkets prognos behövs minst cirka 640 nya speciallärare varje år för att tillgodose behovet. Förra året examinerades 448. Till saken hör också att mer än hälften av de nu verksamma speciallärarna är över 50 år.
En given förklaring till bristen på speciallärare är att utbildningen låg nere ett antal år. Nu finns den igen, men att genomgå fortbildningen brukar inte synas i lönekuvertet, enligt Lärarnas Riksförbund.
””
Mer fortbildning
Kanske behöver man se över utbildningskravet för speciallärare, säger Elisabeth Högberg, samordnare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.
””
Men någon stor förändring av utbildningen är inte aktuellt, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Han pekar i stället på att regeringen genom Lärarlyftet förbättrat villkoren för dem som läser vidare till speciallärare, vilket börjat ge resultat.
””
Skyller på varandra
Enligt Fridolin bottnar problemet i att Alliansregeringen genomförde legitimationsreformen för snabbt.
””
Den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) kontrar med att den nuvarande regeringen hanterat frågan "bedrövligt".
””
TT