Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Släktkalas med 13 miljoner gäster

Amerikanska forskare har skapat ett gigantiskt släktträd med runt 13 miljoner personer. Trädet, som sträcker sig 500 år bakåt i tiden, visar inte bara hur människor har träffat varandra genom århundradena, utan också hur de har rört sig.(TT)
Publicerad 3 mars 2018

Faktum är ju att alla människor på jorden, både döda och levande, är släkt med varandra. Det har forskare vid Columbia University och släktforskningsföretaget My Heritage i USA tagit fasta på och skapat ett släktträd med runt 13 miljoner människor, de flesta med rötter i Europa och USA.

"Tack vare många släktforskares hårda arbete och deras nyfikenhet på deras egen familjehistoria har vi samlat ihop till ett gigantiskt släktträd som är helt unikt", säger Yaniv Erlich, professor vid Columbia University, i ett pressmeddelande.

Annons

Obetydliga gener

Den genealogiska kartan, som presenteras i tidskriften Science, består av 6 000 mindre släktträd som fogats samman och i snitt sträcker sig elva generationer - motsvarande 500 år - bakåt i tiden. Det kan tyckas långt, men för att hitta människans minsta gemensamma nämnare, den så kallade urmodern, hade forskarna behövt backa ytterligare 65 generationer.

Den forskning som nu utförts på trädet visar bland annat att generna betyder mycket mindre för den förväntade livslängden än vad man hittills trott. Tidigare undersökningar, var av många är skandinaviska tvillingstudier, visar att vår arvsmassa påverkar livslängden till cirka 25 procent. Den forskning som nu presenteras, däremot, tyder på att genernas påverkan är betydligt mindre, bara 16 procent. Bra gener tycks kunna ge oss fem extra år, i snitt, men inte så mycket mer. Hur vi lever våra liv har alltså större betydelse än vad man hittills trott.

Partneravstånd

Med hjälp av släktträdet har Yaniv Erlich och hans kollegor även studerat hur vi har träffat våra partner och hur detta har förändrats med tiden.

I mitten av 1700-talet bodde vi oftast inte längre än tio kilometer från varandra. Dessutom var vi oftast släkt, inte sällan femmänningar eller ännu närmare. Ett hundra år senare, runt 1850, hade avståndet ökat till 19 kilometer och först då började vi gifta oss med personer som var mindre släkt med oss själva. Orsaken till detta tycks dock främst ha varit kulturell, inte att vi hade blivit rörligare, skriver forskarna i Science. År 1950 hade avståndet till den blivande kärleken ökat till 100 kilometer.

Forskningen visar också att kvinnor i både USA och Europa har migrerat mer än männen de senaste 300 åren, även om männen - när de väl rört på sig - flyttat längre sträckor.

””

Forskarna räknar med betydligt mer information från "det stora trädet" framöver. Bland annat genom att koppla på olika hälsoregister med uppgifter om tusentals, kanske hundratusentals, människor, både levande och döda, för att exempelvis spåra genetiska sjukdomar.

TT

Annons
Annons
Annons
Annons