Skärpta regeringskrav på religiösa friskolor

I dag ligger fokus på vad som sker i skolan. Den synen vill regeringen nu bredda.

Han säger att det är märkligt att det i dag ställs hårdare krav på någon som ska få låna en offentlig lokal eller ta emot föreningsbidrag än en som ska driva en skola.

Redan i dag ska religiösa inslag som bön ske utanför undervisningen och vara frivillig. Men det finns exempel på att det inte skötts.

"Ingen större förändring"

Friskolornas riksförbund tror inte att direktiven leder till någon större förändring.

Hon utgår från att utredarna säkerställer att eventuella nya krav är förenliga med näringsfriheten och yttrandefriheten. Hon ser också principiella problem med att blickarna vänds mot den som driver skolan. Det kan som jämförelse sitta personer kommunfullmäktige som har antidemokratiska åsikter, där kommunen är huvudman för skolan.

Fridolin försvarar dock direktiven:

Positivt från lärarfacket

Lärarnas Riksförbund är positivt, och säger sig ha sett exempel i skolvärlden där de religiösa inslagen legat så pass nära det övriga skolinnehållet att det kan ifrågasättas om det verkligen är frivilligt.

Fahlén undrar också hur föräldrar som väljer en skola med religiös inriktning resonerar.

Även Liberalerna gör tummen upp till förslaget. Gruppledaren Christer Nylander vill se skarpare krav och inspektioner, och uppger att ett förbud mot nya religiösa friskolor kommer att diskuteras på partiets landsmöte i höst.

Fridolin hoppas på att ha nya förslag redo under nästa år.

TT