Så ska alla kilograms moder bli mer stabil
En historisk händelse - på gränsen till en mätteknisk revolution.
Så kan omröstningen i Versailles på fredag beskrivas. Då väntas representanter från ett 60-tal länder, däribland Sverige, anta ett nytt system för att definiera fysikaliska storheter. Där ingår den internationella enheten för vikt (kilogram).
””
Han är forskare vid Sveriges Riksmätplats, den funktion som - på uppdrag av regeringen - ansvarar för att de svenska varianterna av de fysikaliska storheterna i det internationella måttenhetssystemet SI samordnas med Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) i Paris.
””
Avgörande betydelse
Det kan låta storvulet, men faktum är att handel och teknikutveckling till stor del bygger på att vi är överens om att en meter är en meter, att ett kilogram de facto är ett kilogram och så vidare.
För gemene man kanske det inte märks, men för företag som exempelvis handlar med ädla metaller eller inom tillverkningsindustrin har det en avgörande betydelse.
””
I slutet av 1800-talet togs ett antal standardiserade mått fram. Av en legering mellan platina och iridium skapades en stav med två ritsar och som man bestämde var exakt en meter. På liknande sätt göts en cylinder som bestämdes vara exakt ett kilogram.
I kassavalv
Samtidigt skapades ett antal kopior för olika länder. Det svenska rikskilot förvaras i ett kassavalv i källaren på forskningsinstitutet Rise i Borås. Så viktigt anses det vara, eftersom det utgör grunden för precis alla vägningar som genomförs i Sverige. Och för att man ska veta att allt stämmer finns även en spårbarhet, en kalibreringskedja, som leder ända fram till storheterna i Paris.
””
Men systemet är sårbart. För vad händer om "urkilot" i Paris skulle förstöras?
De senaste 130 åren har det svenska kilot kontrollvägts mot det i Paris tre gånger. Under åren har skillnader uppstått, det svenska kilot väger nämligen inte exakt ett kilo längre, utan 0,999999965 kilogram +/- 2,5 mikrogram.
För att komma tillrätta med problemet har det sedan flera år pågått ett arbete med att göra sig av med de gamla sätten att väga och mäta. Därför började man redan på 1960-talet att mäta SI-enheten för tid (sekund) med hjälp av cesiumatomens svängningar. 1983 ersattes "urmetern" av den längd som ljuset rör sig i vakuum under 1/299 792 458 sekunder.
Dags igen
Nu är det alltså dags igen. På fredag väntas det historiska beslutet att omdefiniera SI-enheterna för vikt (kilogram), strömstyrka (ampere), temperatur (kelvin) och substansmängd (mol).
Utgångspunkten är att dessa enheter framöver ska utgå från fysikaliska konstanter som, per definition, alltid är desamma. På så sätt kommer kilot att definieras utifrån Plancks konstant, som är en mått för rörelsemängdsmoment på kvantnivå. Kilot som sådant kommer att realiseras med hjälp av en så kallad Kibblevåg, ett elektromekaniskt instrument som mäter vikten på ett föremål på elektrisk väg, i stället för balansvikter som i dag.
””
För den oinvigde ter sig allt komplicerat och omständligt. Men det har sina poänger, enligt Bergstrand.
””
””
Tanken är att det nya systemet ska vara i bruk 20 maj nästa år.
TT
