Motsägelsefull svensk flyktingpolitik
Ända sedan åtminstone 1996 har det sett likadant ut. De nyanlända flyktingarna som fått uppehållstillstånd har återkommande placerats ut där de har som svårast att integreras i det svenska samhället.
2010 gick dåvarande integrationsministern Erik Ullenhag (FP) ut hårt och kallade regeringens etableringsreform för den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år. Ett jobb skulle integrera de nyanlända i samhället.
Ger inga jobb
Fast forskarna Johan Wennström och Özge Öner, knutna till Institutet för näringslivsforskning, gör mos av reformen i en artikel i Ekonomisk Debatt.
””
Syftet var att invandrare snabbare skulle få jobb och därmed bättre integreras i det svenska samhället. Men de statistiska sambanden är glasklara. I avfolkningsområden i Norrland och Sveriges inland med hög arbetslöshet, där har också placeringen av flyktingar varit klart större i relation till kommunernas storlek.
””
SD ökar
I stället visar det sig att bostadsfrågan tycks ha blivit helt avgörande för utplaceringen. Inte så konstigt kanske:
””
Som en möjlig direkt effekt av den därmed bristfälliga integrationen visar forskarna att den politiska polariseringen ökar i kommunerna med hög andel invandring. För varje procentenhets högre koncentration av nyanlända ökar stöder för Sverigedemokraterna med 1,5 procentenheter - ett mycket högt statistiskt samband, konstaterar Wennström och Öner.
Regeringskansliet har ett arbete i gång med att få till ett jämnare mottagande av flyktingar bland kommunerna. Det arbetet pågår och ett förslag väntas inom kort. Mer än så vill inte regeringen kommentera nu, hälsar arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare Natali Sial.
TT har också sökt Erik Ullenhag, men inte fått någon kommentar.
TT