Militärt tvång mot gängkriminella uteslutet

Glöm att militären kan sättas in mot kriminella gäng. Åtminstone i situationer där Försvarsmaktens personal skulle riskera att behöva ta till våld eller tvång. Två regelverk styr möjligheterna till miltärt stöd för utomstående.(TT)

Publicerad 17 januari 2018

Två regelverk styr möjligheterna till miltärt stöd för utomstående. Dels förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (stödförordningen), dels lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terroristbekämpning.

Men i kampen mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet kan polisen inte räkna med hjälp av militärt manskap, enligt Jessica Appelgren, universitetsadjunkt på Försvarshögskolan i operativ juridik och folkrätt:

””

Annons

Inte terrorism

Stödförordningen handlar om militärt stöd till myndigheter, kommuner och privatpersoner. Den används till exempel när Försvarsmakten hjälper till vid en stor storm.

””

Stöd till polisen vid terroristbekämpning medger våld- och tvångsanvändning mot personer - men bara om det gäller att ingripa mot eller på något sätt förhindra terroristbrott (som finns uppräknade i lagen om terroristbrott).

””

Historiska skäl

De strängt reglerade möjligheterna för ett samarbete mellan polis och militär har historiska skäl; soldater sköt ihjäl fem personer vid en demonstration i Ådalen i Ångermanland våren 1931.

””

Inställningen genom åren har varit att det ska vara omöjligt för militären att ingripa mot civila. Först efter terrordåden i början av 2000-talet vaknade diskussionen till liv igen. 2006 kom lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terroristbekämpning.