TT-Inrikes

Migrationsverket: Irak har blivit säkrare

TT-Inrikes Artikeln publicerades
4 bilder

Framgångarna mot IS har förbättrat säkerhetsläget i Irak, enligt Migrationsverket. Det innebär att individuella skäl kommer att väga tungt för att irakiska asylsökande ska få stanna i Sverige.(TT)

När Migrationsverket senast tog ställning till säkerhetsläget i Irak - i november 2016 - präglades situationen i landet av offensiven mot terrorstämplade Islamiska staten (IS). Men när jihadisterna nu har förlorat sin territoriella kontroll kommer myndigheten med ett nytt ställningstagande.

– IS styr inte längre över delar av provinser eller landet, vilket innebär att vi inte längre ser att det finns en generell risk för alla som befinner sig på territoriet. Allmänt sett har säkerhetsläget i Irak blivit bättre, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer och lägger till:

– Det ska dock inte tolkas om att det är fritt fram, det finns fortfarande stora bekymmer och problem i Irak.

Fortsatt IS-hot

Det har gått lite mer än en månad sedan Iraks premiärminister Haider al-Abadi i början av december förklarade att kriget mot IS är över. Men bedömare har varnat för att den militära segern endast innebär att den svarta shahadan inte längre vajar över officiella byggnader, men att extremisterna fortfarande utgör ett hot.

Även Migrationsverket konstaterar att det fortfarande inträffar incidenter som kopplas till IS eller andra jihadistgrupper. Därtill finns många olika osäkerhetsmoment framöver - som maktfrågan inom shiafalangen, hur den stora sunniminoriteten kommer att hanteras samt spänningar i och kring irakiska Kurdistan

– Irak är ett land där det händer mycket på marken just nu. Situationen är extremt rörlig, så vi följer givetvis utvecklingen och kommer att gå ut med nya kommentarer om läget ändras.

Individuella skäl

Enligt Migrationsverket pågår inre väpnad konflikt i sex provinser: Anbar, Nineve, Diyala, Bagdad, Salah al-Din och Kirkuk. Däremot bedöms oroligheterna inte vara av sådan art att "alla och envar" har behov av skydd - vilket är en förändring sedan det senaste ställningstagandet. Då var bedömningen att alla från Nineve och delar av Kirkuk och Anbar behövde skydd.

De nya riktlinjerna gör att individuella skäl i stället kommer att väga tungt vid asylprövningarna. En rad utsatta grupper pekas ut, exempelvis anhöriga till IS-sympatisörer, etniska och religiösa minoriteter som kristna, yazidier och palestinier, motståndare till shiamiliser och hbtq-personer.

– Tidigare räckte det i princip att komma från ett område där IS hade kontroll för att beviljas asyl. Framöver kommer prövningarna att fokusera på olika utsatta grupper och individer. Men det är mycket komplext, säger Beijer.

Färre asylsökande

Under 2015 sökte 20 858 irakier asyl i Sverige. Sedan dess har antalet minskat till 2 758 år 2016 och 1 887 asylsökande förra året. Några tusen av dem har fortfarande inte fått besked och omfattas därför av de nya riktlinjerna, enligt Beijer.

– Det här påverkar främst de som har prövningen framför sig. Men kommer fler eller färre att få uppehållstillstånd? Det beror helt på vilka som kommer till Sverige för att söka asyl och vilka deras skäl är.

Thair Ismail, Irakkännare på Olof Palmes internationella center, delar Migrationsverkets bild av situationen i landet. Enligt honom är säkerheten i Irak direkt kopplad till det politiska systemet.

– Den omfattande korruptionen föder inte bara fattigdom och missnöje utan också konkurrens hos eliten. Det finns heller ingen långsiktig politisk stabilitet och det innebär risk för osäkerhet, terrorism och ibland politiker som använder sig av våld för att säkra sina intressen, säger han.