TT-Inrikes

Mer behövs för att bekämpa digitala övergrepp

TT-Inrikes

Snart skärps lagen för att komma åt spridning av bland annat kränkande sexfilmer på nätet. Från och med nästa år kommer detta att vara ett brott med upp till fyra års fängelse i straffskalan. Men för att bekämpa de virtuella övergreppen krävs mer, enligt experter.(TT)

Artikeln publicerades 7 september 2017.

Regeringen vill skärpa skyddet mot näthat och till årsskiftet införa det nya brottet olaga integritetsintrång. Det innebär att det blir straffbart att sprida integritetskänsliga bilder och uppgifter, som nakenbilder och så kallad hämndporr.

Enligt Ängla Eklund, jurist och expert på IT-frågor, är lagen välkommen.

– Vi har haft stora hål i lagstiftningen tidigare. I de fall där vi har lyckats döma någon för den här typen av situationer eller gärningar har det varit för förtal, och den paragrafen är inte ägnad att fylla det syftet egentligen, säger Ängla Eklund, som är verksam vid Institutet för juridik och internet.

Stor utsatthet

Samtidigt är hon tveksam till om fler kommer att dömas.

– Man vill ju gärna säga ja. Samtidigt råder det en enorm resursbrist hos polisen. Det ligger jättemycket på polis och åklagare att börja utreda och åtala folk för det här, säger Ängla Eklund.

Digitala övergrepp är en del av många ungas vardag. Siffror från Friends visar att var tredje i åldern 10-16 år har fått utstå någon form av kränkningar online. En av fem tjejer har blivit utsatt för sexuella trakasserier på nätet.

Utsattheten bland dem som drabbas är stor, säger Caroline Engvall, journalist som skrivit boken "Virtuell våldtäkt" där unga berättar om övergrepp på nätet. Känslor av skuld, skam och svek är vanliga.

– Även rädsla, både för vad som ska hända med bilderna och kanske också för förövaren och dennes hot. Och så är det ju oändligheten i det hela - att bilderna, och övergreppen, lever kvar för all framtid, säger hon.

Låga straff

De nya lagförslagen är ett steg i rätt riktning, men Caroline Engvall anser att brotten borde tas på större allvar.

– Jag menar att straffen fortfarande är för låga i proportion till konsekvenserna för de utsatta. Eftersom det i princip är bötesbrott vi pratar om har polisen inte befogenhet att frihetsberöva de misstänkta och utredningarna tar ofta mycket lång tid. Om minimistraffen skulle höjas skulle rättsväsendet tvingas ta sig an de här brotten på ett helt annat sätt, säger hon.

Även Ängla Eklund ser brister, bland annat när det gäller sajternas ansvar att ta bort kränkande material.

– Även om lagen i den delen breddas lite nu faller det ofta på uppenbarhetsrekvisitet, alltså att det inte är tillräckligt uppenbart för en tillhandahållare att det är ett brott, säger hon.

Anledning finns också att se över om spridning av bilder och filmer med sexuellt innehåll istället ska ses som ett sexualbrott, anser hon.

– Det skulle göra lagstiftningen mer precis och tydliggöra att det här är en sexuell kränkning, vilket skulle kunna påverka straffskalor och skadestånd, säger hon.