Kryptokapning växer lavinartat i Sverige

Inte bara antalet säkerhetshot ökar för varje år som går, utan även mängden metoder för att illegalt komma över data, utnyttja datorkraft och tvinga till sig pengar, konstaterar datasäkerhetsföretaget Symantec i en rapport.

Nätbrottslingarnas favorit var under några år utpressningstrojaner (ransomware), som gör den infekterade datorn oanvändbar om inte datorns ägare betalar en lösesumma för att kunna använda den igen.

Snyltar kraft

Under 2017, när kryptovalutorna sköt i höjden, exploderade i stället fenomenet kryptokapning - upp 8 500 procent globalt för helåret, enligt Symantec.

Kryptokapning innebär att en angripare utnyttjar andras datorer i det virtuella nätverk som skapar, eller "bryter", kryptovalutor. Det räcker med att plantera någon enstaka rad skadlig kod för att kunna stjäla processorkraft från den utsatta datorn.

I Sverige var detta ovanligt fram tills fjolårets sista kvartal. Då var ökningen 10 000 procent här, dubbelt så mycket som den globala tillväxttakten för perioden.

Tjänar mer

På den fladdriga marknaden för kryptovalutor drivs bovarna av chansen till mycket fetare intäkter än tidigare, poängterar Symantec. Den värst drabbade digitala valutan i det här sammanhanget är monero, inte den mer kända bitcoin.

Vid den här typen av brottslighet är anmälningsbenägenheten låg, likaså polisens uppklarningsprocent, enligt Ola Rehnberg.

En kryptokapning märks genom att datorn blir långsammare eller jobbar hårt även när man själv inte använder den.

Sedvanlig datordisciplin räcker länge för att skydda sig: Inte klicka på okända länkar, inte besöka suspekta hemsidor, och att hålla sig med ett fullgott skyddsprogram.

Symantec ser också en ökning av banktrojaner och kopplar det till utbrottet av kryptokapning, som företaget spår kommer att fortsätta växa under 2018.

TT