Kampen mot klimatklockan har börjat

Dagen efter att de flesta stats- och regeringschefer lämnat Paris var det upp till tjänstemän från de 195 länderna att bereda väg för ett globalt avtal. Målet är att ett sådant ska klubbas fredagen den 11 december, men redan nu talas det om att det blir förhandlingar på övertid.

På de förhandlande tjänstemännens bord ligger ett avtalsutkast på drygt 50 sidor med över tusen ändringsförslag. Det är betydligt färre jämfört med hur läget var när det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn startade. Då fanns ett avtalsutkast på mellan 150 och 200 sidor.

Ministrar tar över

Redan på måndagskvällen delades den omfattande förhandlingen i Paris upp i mindre grupper som tar var sin del av avtalsutkastet. Knäckfrågorna är bland annat hur klimatåtgärder i den fattigare delen av världen ska finansieras, hur de nationella löftena om klimatåtgärder ska rapporteras och hur ofta de ska ses över, samt om det ska in något delmål utöver att den globala uppvärmningen ska begränsas till högst två grader. När stats- och regeringscheferna talade vid öppningsceremonin i måndags var det dessutom flera som vill gå under två grader. Ytterligare en knäckfråga är hur stora delar av avtalet som ska vara rättsligt bindande.

Tjänstemännen har nu en knapp vecka på sig att bereda vägen för ländernas miljöministrar som tar över nästa måndag.

Potential

Miljöorganisationen Greenpeace bedömde efter måndagens många tal och klimatutspel att det finns en "potential" att komma långt i förhandlingarna.

Han tycker att det var ett smart drag av det franska ordförandeskapet att bjuda in världsledarna i början av klimatmötet för att skapa rätt stämning i förhandlingarna. Hunhammar räknar med att det blir ett avtal. Frågan är hur ambitiöst det blir.

Under måndagen lanserades flera initiativ av olika ländergrupper för att hjälpa den fattiga delen av världen att minska sina utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna.

Många utspel

Indien och Frankrike lanserade en "solenergiallians" som omfattar 120 länder och som siktar på 1 000 miljarder dollar i solenergiinvesteringar till 2030.

Tjugo länder med USA och Frankrike i spetsen lovade att dubbla sina budgetar för forskning i och utveckling av miljöteknik på fem år, från omkring 10 miljarder dollar till 20 miljarder dollar. Där ingår Sverige.

Norge, Tyskland och Storbritannien aviserade att de ska stödja länder med att stoppa skogskövlingen med fem miljarder dollar under fem år.

Sverige och tolv andra länder lovade 248 miljoner dollar till fonden för de minst utvecklade ländernas klimatåtgärder. Sverige ingår också i Världsbankens initiativ för att stötta utsläppsminskningar i fattiga länder genom att sätta pris på utsläpp. Satsningen omfattar 500 miljoner dollar.

Frågan är om de initiativen räcker för utvecklingsländernas krav på mer pengar från den rika världen för att finansiera klimatåtgärder och klimatförändringarnas skadeverkningar.

TT