TT-Inrikes

Felaktig fråga om datalagring ska undersökas

TT-Inrikes

Justitieminister Morgan Johansson (S) ska nu undersöka uppgifterna om att kammarrätten ställde en felaktig fråga till EU-domstolen när den underkände den svenska datalagringen. - Det är en intressant diskussion, säger han till TT.(TT)

När kammarrätten ställde sin fråga till EU-domstolen förra året, en fråga som domstolen sen utgick ifrån i sitt svar, beskrev man datalagringen som att den omfattade samtliga elektroniska kommunikationsmedel och samtliga trafikuppgifter utan någon begränsning eller undantag. EU-domstolen fann att det inte är förenligt med EU-rätten.

Någon sådan datalagring har dock inte skett i Sverige. Både Säpo och Sigurd Heuman, som utrett datalagringen, anser därför att EU-domstolens underlag var felaktigt.

– Det får vi värdera i den fortsatta beredningen, men det är ju inte bara vi som ska göra den tolkningen, utan det ska ju också EU-kommissionen och EU:s ministerråd göra, säger Johansson till TT inför dagens justitie- och inrikesministermöte i Luxemburg.

Intressant diskussion

– Men jag tycker att det är en intressant diskussion att föra vidare, för det handlar ytterst om hur vi ska tolka EU-domstolens dom, säger Johansson som på fredagen diskuterade datalagring i ett särskilt möte med EU:s säkerhetskommissionär Julian King.

Samtidigt slår kammarrätten tillbaka mot kritiken att man skulle ha formulerat en felaktig fråga när EU-domstolen tog ställning mot den svenska datalagringen.

I ett skriftligt svar till TT säger kammarrätten att frågorna var "relevanta för den prövning som kammarrätten skulle göra". I begäran om förhandsprövning redogjorde kammarrätten för de nationella bestämmelserna kring lagringsskyldigheten, framhåller man.

Regeringen en part

"Frågorna som ställdes till EU-domstolen hänvisade tillbaka till denna redogörelse och gällde alltså enbart denna lagringsskyldighet", skriver kammarrättsrådet Erika Odung.

Varför kammarrätten ändå formulerade frågan som om den gällde alla uppgifter och alla kommunikationsmedel framgår inte av det skriftliga svaret.

I stället hänvisar Erika Odung till att det var regeringen som var part i målet i EU-domstolen.

"Regeringen hade då möjlighet att föra fram sin uppfattning om lagringsskyldigheten", skriver Odung. Parterna i målet gavs också möjlighet att lämna synpunkter på underlaget, framhåller hon.