Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Jihadister kan bli hot på fängelser

Återvändande jihadist-krigare ökar risken för att våldsbejakande islamism sprids på svenska fängelser. Kriminalvården rustar för att möta ett växande problem.(TT)
Publicerad 31 maj 2016

Kenneth Gustafsson, anstaltschef på Kumla, uppger att de ibland ser tecken på att intagna blir allt mer fundamentalistiska i sin religiösa utövning.

””

Låg risk

Annons

Men att avgöra när religiösa övertygelser övergår i våldsbejakande extremism är inte helt lätt.

””

Kriminalvården skriver i en rapport till regeringen att risken är "fortsatt låg" för att fångar utsätts för radikalisering som leder till våldsbejakande extremism.

Återvändare

Men ökad aktivitet bland höger- och vänsterextremister, samt återvändande jihadist-krigare kan sannolikt leda till fler fångar med kopplingar till extremistiska grupper, står det.

Kriminalvårdens säkerhetschef Per Westberg pekar på Säpos uppgifter om att runt 300 personer har lämnat Sverige för att strida med Islamiska staten i Irak och Syrien.

””

Begränsat problem

Westberg uppger att det i dag finns färre än tio personer som räknas som våldsbejakande islamister och som antingen sitter i fängelse eller är på väg in.

Han anser att kriminalvården i Sverige har bättre förutsättningar än i många andra länder att hantera radikalisering. En orsak är att svenska fängelser inte är överbelagda, som i till exempel Frankrike.

Dessutom har Frankrike och till exempel Nederländerna medvetet placerat våldsbejakande extremister på egna avdelningar. Det hindrar dem från att påverka andra, men det blir samtidigt omöjligt att få dem att byta bana själva.

I Sverige föredrar man att sprida ut riskpersoner.

Annons

Har koll

Dessutom uppger Westberg att Kriminalvården är bra på att underrättelsemässigt ha koll på de här personerna. Det beror bland annat på att personal jobbar nära de intagna i Sverige. Men Kriminalvården planerar ändå nya åtgärder.

””

En åtgärd är ökad utbildning av personalen för att bli bättre på att upptäcka radikaliseringstendenser. Det kan till exempel handla om att kunna känna igen symboler och tecken som upptäcks när fångar visiteras. Kriminalvården ska också satsa mer på forskning om lämpliga behandlingsmetoder för sådana fångar.

Ytterligare en åtgärd är bättre kontroller av de företrädare för trossamfund, i detta fall imamer, som verkar på fängelserna.

TT

Annons
Annons
Annons
Annons