TT-Ekonomi

Blandat utfall när fattigpensionär ska få mer

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

Ett fåtal fattigpensionärer kan hoppas på upp till 1 300 kronor mer i plånboken senast 2020, men för de flesta blir ökningarna betydligt mer blygsamma. Vissa kan till och med få mindre än i dag.(TT)

De sex partierna i pensionsgruppen är överens om grunderna för hur de sämst ställda pensionärernas ekonomi ska stärkas. Ett utredningsförslag ska nu skickas på remiss. Det innebär bland annat att garantipensionen höjs för alla med 200 kronor i månaden och att ett behovsprövat tillägg införs på upp till 700 kronor i månaden för dem som är ogifta, vilket ofta är de mest ekonomiskt utsatta.

– Det ska man inte behöva ansöka om, det ska falla ut automatiskt om man har en viss inkomstnivå, säger socialminister Annika Strandhäll (S), som även är ordförande i gruppen.

För sammanboende föreslås det behovsprövade tillägget vara 200 kronor.

Mer bostadstillägg

Dessutom ska bostadstillägg betalas ut för högre boendekostnader än i dag. Taket föreslås höjas från 5 600 kronor i månaden till en boendekostnad på högst 7 000 kronor i månaden.

Sammantaget ska förslagen kunna resultera i upp till 1 300 kronor i månaden mer för de pensionärer som har det kärvast. Enligt utredningen är det dock relativt få pensionärer, personer som saknar tjänstepension, som kan räkna med en sådan inkomsthöjning.

En "mer typisk grundskyddspensionär" hamnar på en betydligt mer blygsam höjning av den disponibla inkomsten, 71 kronor i månaden, enligt utredningen.

En pensionär som vid sidan av pension har en inkomst av arbete på 15 000 kronor i månaden kan i dag få bostadstillägg. Den möjligheten försvinner om förslagen genomförs och resultatet kan bli en inkomstsänkning på cirka 1 300 kronor i månaden.

Det är framför allt olika förändringar av bostadstillägget, vilka innebär besparingar för staten, som gör att en del pensionärer bedöms få en lägre höjning av den disponibla inkomsten.

– Det går inte att helt undvika marginaleffekter, säger Annika Strandhäll.

Förslagen ska omgående skickas ut på remiss för att ta in synpunkter. Ändringar kan bli aktuella. Enligt en regeringskälla är pensionsgruppen dock inbördes överens om att det i alla fall inte ska bli lägre nivåer än det förslag som skickas ut på remiss. Målet är att förstärkningar ska vara på plats senast 2020.

Moderaternas representant Lars-Arne Staxäng uppger i ett pressmeddelande att "förslagen är en viktig del av pensionsöverenskommelsen för att förbättra grundskyddet för de mest utsatta pensionärerna". Även de övriga allianspartiernas representanter uttrycker sitt gillande i pressmeddelanden.

Pensionärerna avvaktande

De tre stora pensionärsorganisationerna välkomnar i stort förbättringen för dem med de lägsta pensionerna. Samtidigt anser PRO att det behövs mer pengar och tycker att garantipension och bostadstillägg ska följa med inkomst - och kostnadsutvecklingen. "Utan förslag om indexering riskerar klyftorna och äldrefattigdomen att öka igen. Det är ingen betjänt av", skriver ordförande Christina Tallberg i ett pressmeddelande.

SKPF Pensionärerna välkomnar jämställdhetseffekter som gynnar kvinnorna i förslaget men anser samtidigt att utredningen är ofärdig och svår att bedöma effekterna av i slutändan.

Eva Eriksson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, påpekar att förändringarna sannolikt innebär "att många pensionärer upplever att det varit meningslöst att ha arbetat under många år... En snittpensionär som arbetat heltid i 40 år kommer då att ha ungefär samma disponibla inkomst som en som aldrig arbetat, på omkring 13 500 kronor."