Fallet Girjas sameby prövas i hovrätten

Det var i juli 2015 som Gällivare tingsrätt slog fast att Girjas sameby ska ha rätt att bestämma över jakt och fiske i sitt fjällområde. Domen motiverades bland annat av att samerna har brukat området i uppemot 1 000 år, inom juridiken kallat "urminnes hävd".

"Får inte betesro"

Girjas sameby sträcker sig över ett område i Norrbotten, från inlandet mellan Gällivare och Kiruna, ut till landsgränsen mot Norge. Girjas avlånga yta har - i likhet med andra samebyars - uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring.

1992 fattade riksdagen beslut om nya regler som öppnade upp för allmänheten att fiska och jaga i fjällområden norr om odlingsgränsen. Det fick turismen att strömma till med ökad jakt och skotertrafik som konsekvenser, något som enligt samerna stör renarna, som i dag uppgår till omkring 10 000 i antal.

"Olyckligt"

I och med tingsrättens dom såg det ut som att samerna skulle vinna ensamrätt till markerna. Men det beslutet nöjer sig inte staten med. Justitiekanslern som driver statens ärende redogör i en 40 sidor lång text, utstakad i 148 punkter, varför man anser att saken ska prövas i högre instans. Bland annat kritiserar man tingsrättens syn på rättspraxis. Justitiekansler Anna Skarhed har också sagt att målet är principiellt och komplicerat, och att det därför är viktigt att domen också prövas i hovrätten.

Peter Danovsky, juridiskt ombud för Girjas sameby, ställer sig frågande till att staten fortsätter att driva saken.

TT