Dödsoffrens anhöriga vill ha unik ersättning

Terroristrättegången som just nu pågår i Stockholms tingsrätt är unik på flera sätt. Bland annat gör det faktum att målsägarna är så många, över 150 stycken, att skadeståndskravet kan bli ett av de största i svensk historia i samband med våldsbrott.

TT har gått igenom de skadeståndsyrkanden som lämnats in inför förhandlingen. De visar att de allra flesta av målsägarna som befann sig på gatan under attacken begär 150 000 kronor vardera i ersättning för kränkning.

"Anhöriga kränktes"

Anhöriga till dödsoffren begär samma summa i ersättning för psykiskt lidande. Det är något efterlevande - som exempelvis makar, föräldrar eller barn - har rätt till om en närstående dödas till följd av ett uppsåtligt brott. Med 150 000 kronor är kravet större än schablonersättningen, som ligger på 60 000 kronor.

Men - de anhöriga kräver också 150 000 kronor var i kränkningsersättning, något som vanligtvis bara direkta brottsoffer får.

"Det här är delvis obruten mark", konstaterar Mårten Schultz, professor i civilrätt inriktad på skadeståndsrätt.

Han har skrivit ett yttrande i frågan, som de anhörigas målsägarbiträden hänvisar till i skadeståndsyrkandena. Där går Schultz tillbaka till ett fall på Dalarö 2013, då en 41-årig man tände eld på ett hus där hans barn befann sig. Ett barn lyckades fly - två dog.

Ville hämnas

Efteråt skickade mannen ett sms till deras mamma: "Hämnden är ljuv din jävla idiot". I ett unikt beslut gav Brottsoffermyndigheten henne rätt till 100 000 kronor i kränkningsersättning, då det var så tydligt att brottets syfte var att straffa och hämnas på henne.

Men även ett terrorbrott skulle kunna ses som riktat mot andra än de direkta offren, och därför ge rätt till kränkningsersättning för en vidare krets, resonerar Schultz:

Precis som i Dalarö-ärendet är omständigheterna extrema i det här fallet, anser Jessica Sandberg.

"En upprättelse"

Hon hänvisar också till ett EU-direktiv som säger att även personer vars anhöriga dödats till följd av ett terrordåd ska anses vara offer för terroristbrott. Direktivet ska vara infört i svensk rätt senast i höst.

Det är viktigt att få en praxis, anser Jessica Sandberg, eftersom frågan om kränkningsersättning vid terroristbrott aldrig tidigare prövats i Sverige.

Försvaret kommer att bestrida kravet. Varför kommer man att förklara närmare på tisdag, när förhandlingen fortsätter.

TT