TT-Inrikes

Dödsoffrens anhöriga vill ha unik ersättning

TT-Inrikes Artikeln publicerades

De som utsattes för attacken på Drottninggatan och anhöriga till dem som dödades kan tillsammans komma att yrka på över 20 miljoner kronor i skadestånd av Rakhmat Akilov. I den summan ingår unika krav från de efterlevande på ersättning för kränkning - en viktig del i deras upprättelse.(TT)

Terroristrättegången som just nu pågår i Stockholms tingsrätt är unik på flera sätt. Bland annat gör det faktum att målsägarna är så många, över 150 stycken, att skadeståndskravet kan bli ett av de största i svensk historia i samband med våldsbrott.

TT har gått igenom de skadeståndsyrkanden som lämnats in inför förhandlingen. De visar att de allra flesta av målsägarna som befann sig på gatan under attacken begär 150 000 kronor vardera i ersättning för kränkning.

"Anhöriga kränktes"

Anhöriga till dödsoffren begär samma summa i ersättning för psykiskt lidande. Det är något efterlevande - som exempelvis makar, föräldrar eller barn - har rätt till om en närstående dödas till följd av ett uppsåtligt brott. Med 150 000 kronor är kravet större än schablonersättningen, som ligger på 60 000 kronor.

Men - de anhöriga kräver också 150 000 kronor var i kränkningsersättning, något som vanligtvis bara direkta brottsoffer får.

– Vi anser att de anhöriga har utsatts för en allvarlig kränkning av det terrorbrott Akilov har begått mot dem, säger advokat Jessica Sandberg, som företräder anhöriga till två av de personer som dog vid attentatet.

"Det här är delvis obruten mark", konstaterar Mårten Schultz, professor i civilrätt inriktad på skadeståndsrätt.

Han har skrivit ett yttrande i frågan, som de anhörigas målsägarbiträden hänvisar till i skadeståndsyrkandena. Där går Schultz tillbaka till ett fall på Dalarö 2013, då en 41-årig man tände eld på ett hus där hans barn befann sig. Ett barn lyckades fly - två dog.

Ville hämnas

Efteråt skickade mannen ett sms till deras mamma: "Hämnden är ljuv din jävla idiot". I ett unikt beslut gav Brottsoffermyndigheten henne rätt till 100 000 kronor i kränkningsersättning, då det var så tydligt att brottets syfte var att straffa och hämnas på henne.

Men även ett terrorbrott skulle kunna ses som riktat mot andra än de direkta offren, och därför ge rätt till kränkningsersättning för en vidare krets, resonerar Schultz:

– Akilov har haft till syfte att orsaka skada för andra än dem som han faktiskt körde på. Så både ur rättslig synvinkel och hur han faktiskt agerade, så ville han skada så många som möjligt. Då finns utrymme att anse att det här brottet har stört integriteten och människovärdet även hos de efterlevande. Det är osäkert, men det finns stöd för den uppfattningen.

Precis som i Dalarö-ärendet är omständigheterna extrema i det här fallet, anser Jessica Sandberg.

– Här är det synnerligen försvårande omständigheter. Terrorbrottet handlar ju om att injaga en allvarlig fruktan i en befolkning, och hans uppsåt har varit att döda och skada inte bara dessa offer utan så många som möjligt.

"En upprättelse"

Hon hänvisar också till ett EU-direktiv som säger att även personer vars anhöriga dödats till följd av ett terrordåd ska anses vara offer för terroristbrott. Direktivet ska vara infört i svensk rätt senast i höst.

Det är viktigt att få en praxis, anser Jessica Sandberg, eftersom frågan om kränkningsersättning vid terroristbrott aldrig tidigare prövats i Sverige.

– Dessutom anser vi att det finns stöd för att en sådan här kränkningsersättning utgår till de anhöriga, det är en viktig del i deras upprättelse.

Försvaret kommer att bestrida kravet. Varför kommer man att förklara närmare på tisdag, när förhandlingen fortsätter.

– Vi tycker inte att det finns förutsättningar för sådan kränkningsersättning, säger Akilovs advokat Johan Eriksson.