TT-Inrikes

Akilov-målet: "Hela världen rasar"

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Hela deras världar rasade samman när deras älskade miste livet i attacken på Drottninggatan i Stockholm. Tisdagen var ytterligare en tung dag i tingsrätten, när anhöriga till den 11-åriga flicka och 31-åriga belgiska kvinna, som blev två av dödsoffren, berättade om sina upplevelser.(TT)

– Jag har blivit fråntagen det livet jag hade. Jag har blivit fråntagen min dotter. Jag kommer inte att kunna se henne utvecklas, se henne ta studenten, bli kär, gifta sig, få barnbarn. Det är ofattbart att hon är borta, sade den elvaåriga flickans mamma i rätten.

På attentatsdagen den 7 april i fjol skulle mamman och flickan mötas upp efter jobb och skola. Men kvinnan fick inte tag i elvaåringen, och föräldrarna började allt mer desperat söka efter sin dotter.

Känslosamt berättar pappan om den fruktansvärda upplevelsen att som förälder inte kunna hitta sitt barn. Hur det känns när man ser uniformerade poliser komma mot ens bostad. Dagen efter dådet, lördag kväll, får föräldrarna beskedet att elvaåringen är ett av de fem dödsoffren.

– Om jag säger att det var ett helvete den dagen, då ljuger jag. Det var mycket värre än det, säger pappan.

Fått morbida bilder

Föräldrarna berättar om hur de under det år som gått ständigt blir påminda om händelsen. Av den omfattande medierapporteringen. Av människor som busringer eller skickar meddelanden med bilder på en lemlästad kropp, som de påstår är flickan, till mammans mobil. Hennes nummer kom ut när hon efterlyste sin dotter på sociala medier.

När fadern till den belgiska kvinnan ska beskriva hur familjen fick dödsbeskedet bryter han ihop.

– Hela världen rasar. Man vet inte vad, man vet inte hur, man vet inte om man kommer att fungera något mer. Man vet inte hur man ska gå vidare, säger han med tårfylld röst i rätten.

Hjälpte sådana som Akilov

Kvinnan arbetade som psykolog på ett migrationscenter och fadern framhöll att hon bidrog till att hjälpa personer som Akilov.

– Faktum var att hon gjorde stora insatser för den här sortens människor, hon har alltid ställt upp för dem, fått dem att må bra psykologiskt. Just sådana här personer, som varit utvisade och måste lämna landet, det är just sådana som hon gjort insatser för.

Rätt till kränkning?

Under tre dagar hörs anhöriga i rätten om sina upplevelser och sin relation till offren, vilket är något som har betydelse för deras skadeståndskrav.

De anhöriga har yrkat på 150 000 kronor var för sveda och värk, och anser att även syskon har rätt till detta. De yrkar också på ett lika stort belopp för kränkning - något som vanligtvis bara utgår till de direkta offren. Men i det här fallet yrkar de på att terroristbrottet hade som syfte att drabba även dem.

– Jag tycker det har visats att de här syskonen har stått nära varandra, och de har också visat på vilket oerhört psykiskt lidande det här terrordådet har inneburit för dem, säger Jessica Sandberg, målsägarbiträde för den belgiska kvinnans anhöriga.

– Även de är rädda för lastbilar, fastän de aldrig var på platsen. Även de är rädda för höga ljud, känner sig rädda för folksamlingar och vill inte längre gå på konserter, säger hon om hur dådet påverkat kvinnans anhöriga.

Rakhmat Akilov bestrider både syskonens rätt till anhörigersättning och ersättning för kränkning, med hänvisning till praxis.