Cullbergbaletten firar 50 med kreativ krock

"Fortsätt, sträck dig lite till", ropar Mats Ek från gradängerna till en av de unga dansarna på scen. Koreografin till Birgit Cullbergs "Eurydike är död" från 1968 är inte lätt att erövra, konstaterar Ana Laguna, en av ensemblens genom tiderna starkast lysande stjärnor.

Inför danskompaniets 50-årsjubileum fick paret Ek och Laguna förfrågan att sätta upp ett verk av Birgit Cullberg. Duon har båda dansat huvudrollerna tidigare, och har nu ansvar för instuderingen av dansen. I pausen efter repetitionen tycker de att tiden svindlar.

Ögonöppnare

Jubileet firas genom en sammanslagning av nu och då: Jefta van Dinthers "Protagonist" från 2016 framförs ihop med "Eurydike är död" - som inte har dansats på 34 år. 1983 sattes det upp senast, med Ennio Morricones suggestiva musik. Ana Laguna minns när hon såg dansen första gången, tio år tidigare. Hon bodde fortfarande i Spanien då, där diktatorn Franco styrde.

Birgit Cullberg återkom ofta till sina erfarenheter av det andra världskriget. Här dubbelexponeras den grekiska myten om Eurydike mot en fond av marscherande fascister. Mats Ek beskriver sin mor som en aktivist, hon dansade mot Hitler och nazismen.

Politiskt och poetiskt

Verket sammanfattar på många vis Birgit Cullbergs influenser, ser Mats Ek. Från läraren Kurt Jooss och dansteatern rörde hon sig mot en utbildning i klassisk teknik, för att bli "anställningsbar". Senare återvände hon till den moderna dansen, under studier för Martha Graham i New York.

Politiken och poesin samexisterar. Att alltid se människan var hennes styrka, tycker Ana Laguna. För Mats Ek har arbetet varit turbulent, och väckt både känslor och minnen. Genom att uppleva verket i nutid har han fått syn på det unika i Birgit Cullbergs dansmission.

Den 27 april är det premiär på Dansens Hus i Stockholm och att de båda uppsättningarna spelas i följd speglar kompaniets utveckling, tror Mats Ek.

TT