TT-Ekonomi

Populärt att spara skatteåterbäringen

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

Sparkontot ser ut att bli den stora vinnaren när skatteåterbäringen landar på kontot hos dem som deklarerade tidigt i år. Mer än hälften av de tillfrågade i en ny undersökning säger att de tänker spara pengarna från Skatteverket.(TT)

De som får utbetalning av överskjutande skatt under torsdagen och fredagen är de som deklarerade digitalt, har en digital brevlåda och har registrerat konto hos Skatteverket.

Totalt handlar det om 6,85 miljarder kronor som betalas ut till 900 000 personer. Och frågan är ju vad man ska göra med det extra tillskottet.

Enligt en undersökning från Nordea är det sparande som de flesta tänker använda pengarna till, därefter kommer semester. Och båda alternativen kan vara bra enligt Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

Betala dyra lån

Hon rekommenderar att försöka spara åtminstone en del av beloppet - förutsatt att återbäringen är tillräckligt stor.

– Gör en plan för sparandet. Bestäm vad du behöver pengar till nu och framöver. Men man får inte glömma hur bra det också är med automatiskt månadssparande, att spara lite här och där är inte lika effektivt.

Det också vara lämpligt att använda skatteåterbäringen för att sanera dyra lån som man kanske dragit på sig.

– Det är lätt hänt. Det kan vara konsumtionslån eller lån man tagit för att man kanske inte hade tid att ordna det på något annat sätt. Då är det ett bra läge att göra sig av med den typen av dyrbara lån.

Mindre konsumtion

Nordea undersökte även 2012 vad människor tänkte använda skatteåterbäringen till och om man jämför resultatet i årets undersökning med den tidigare syns ett minskat intresse för att använda pengarna till konsumtion och renoveringar.

År 2012 svarade 25 procent av de tillfrågade att de tänkte köpa elektronik för pengarna, motsvarande siffra i år är knappt 14 procent. 2012 skulle 34 procent renovera eller förbättra bostaden för återbäringen medan endast drygt 18 procent tänker göra det i år. Och enligt Ingela Gabrielsson kan det finnas flera förklaringar till det.

– Dels kan det bero på att vi inte får lika mycket pengar tillbaka eftersom räntan har gått ner. Alla som har bolån och gör ränteavdrag har inte längre lika stora avdrag som man hade 2012.

Hon tror också att det kan finnas en viss konsumtionsmättnad i samhället.

– Hela debatten om hållbarhet, miljö, våra resurser och delningsekonomi hänger kanske ihop någonstans. Vi orkar inte konsumera och köpa nytt hela tiden, säger Ingela Gabrielsson.