Krav på renare el vid köldknäpp

Riksdagen beslutade nyligen att förlänga den så kallade effektreserven i fem år, från 2020 till 2025. Förlängningen motiveras mest med att fyra kärnkraftsreaktorer sannolikt avvecklas tidigare än förut aviserat och att behovet av reservkraft då består.

Effektreserven finns för att sättas in vid köldknäppar och andra tillfällen då det förbrukas mer el än vad den normala produktionen klarar av. Den reserv som finns att tillgå är ett koleldat värmekraftverk och tre oljeeldade oljekraftverk i Karlshamn och Stenungsund som sätts i gång när behov uppstår. Det har skett tiotalet gånger de senaste tio åren.

Förnybar produktion

Men regeringen vill att reserven ska klaras med förnybar produktion. I en förordning som regeringen nu har klubbat sätts miljökraven. Svenska kraftnäts uppdrag blir att upphandla en effektreserv som klaras med förnybar energi.

Men Svenska kraftnät, som har varit kritisk till regeringens planer, varnar för att det kan visa sig omöjligt. Inte minst för att reserven måste finnas tillgänglig, stabil och färdig att sättas i gång direkt.

"Vi ska göra vad vi kan men jag ser betydande svårigheter att hitta förnybar elproduktion som uppfyller de kraven", skriver Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg i en skriftlig kommentar till TT.

Ser inte förbättringar

Myndigheten har i ett remissvar på förslaget till förordning gjort klart att miljökraven i själva verket kan innebära försämringar för miljön, inte förbättringar.

"Det kan bli resultatet om miljövänliga, kommersiella verk tas bort från marknaden för att i stället låsas in i den effektreserv som endast utnyttjas vid kortvariga effektbristsituationer eller inte alls", skriver myndigheten.

Om dagens reservproduktion med olja och kol skulle användas mycket eller fullt ut ökar koldioxidutsläppen. Det är regeringens tyngsta skäl för att styra om till förnybart. Men Svenska kraftnät framhåller att effektreserven används så sällan och under så kort tid att miljöpåverkan blir liten.

TT