Protesterande undersköterskor fyllde bänkarna

De dök upp inför kommunfullmäktige, ett 80-tal undersköterskor och vårdbiträden, för att protestera. Det gick lugnt, värdigt och trots allt vänligt till när en protestskrivelse överlämnades till Äldrenämndens ordförande Anders Lund (M) strax innan mötet.

– Han tog vänligt emot oss och bjöd in oss till cafeterian om vi vill fortsätta diskutera. Det är bra. Vi vill att de lyssnar på oss. Idén till det här föddes i söndags - i ren ilska, förklarade initiativtagaren till ”undersköterskeupproret i Ronneby”, Tina Karlsson tillsammans med sin arbetskamrat Linda Sundin-Jönsson.

Personalen, mestadels kvinnor, protesterade mot vad de betecknade som vedervärdiga arbetsförhållanden, effektiviseringar och besparingar som lämnar oläkta spår efter sig.

– När jag började i vården var det annorlunda, då vi nära de gamla. De som utbildar sig idag kommer till ett kaos och risken är stor att de väljer att gå över och göra något annat, sa Eva-Lotta Karlsson, en av många medarbetare i äldrevården som fanns på plats.

Den församlade vårdpersonalen fyllde åhörarplatserna till sista stol, men troppade sakta av när politikernas debatt vände mot andra frågor.

En interpellation från Sune Håkansson (RP) utvecklades till ett långt ordutbyte som till slut fick flera av politikerna att konstatera att man kommit långt från ämnet. Huvudfrågan var dock om den stora tillströmningen av nyanlända tynger ekonomin, tillför mervärden, eller om staten ställt upp för att kompensera kommuner på ett rimligt ekonomiskt sätt.

– Vad kostar en människa? Så vill i alla fall inte jag tänka, sa Magnus Pettersson (S).

En lång stund senare var det dags för den både lilla och stora frågan om flaggning - ytterst om Prideflaggans möjligheter att hissas utanför stadshuset och vid Söderbro intill Ronneby torg. Kommunstyrelsen hade bland annat föreslagit att man ska kunna flagga också utanför allmänna flaggdagar och, om kommunledningen tycker det, med olika flaggor. SD gjorde ett tilläggsyrkande och ville begränsa möjligheten till flaggdagar och att det skulle gälla svenska flaggan, flaggor från besökande länder, svenska minoriteter eller kommunflaggor.

– Det handlar om objektivitet och då hör inte politiska symboler dit, även om många står bakom, tyckte Nicolas Westrup (SD) när Prideflaggan oundvikligt fördes på tal.

– Är det att vara neutral med en sådan begränsning? Nä, att inte släppa fram till exempel Prideflaggan är att skicka fel signaler, tyckte Lova Necksten (MP).

Efter debatt med flera talare röstade församlingen för nya regler - utan SD:s begränsningar för flaggning, med rösterna 36 - 12 (en avstod).