Efter Jaskraschen – fågelvarning rekommenderas
I sin slutrapport om olyckan den 21 augusti förra året ger kommissionen en rad rekommendationer:
En funktion för information om farlig fågelförekomst bör införas i anslutning till de flygplatser som Försvarsmakten opererar ifrån.
Rutiner behöver utvecklas för hantering av mark- och miljöskador efter en flygplanskrasch.
Kommissionen påpekar också att checklistorna för återstart av motorn inte är anpassade för förhållanden på låg höjd. Detta bör ses över för att förenkla beslutsfattandet för piloterna, anser haverikommissionen.
När piloten i Jasplanet den här dagen befann sig uppe i luften för instrumentinflygning noterade han i ett sent skede en mängd fåglar i ett flyttfågelsträck. Trots försök till undanmanöver kolliderade planet med mellan en och fem fåglar. Samtidigt hörde piloten en kraftig smäll.
Storskarvar kan bli en meter långa och väga uppåt 3,7 kilo. För tio år sedan uppskattades antalet storskarvar i Sverige till 44 000 par. Men Jasplanens motorer är inte konstruerade för att klara av en skarvkollision – vid krocken ovanför Blekinge blev skadorna så omfattande att motorn stannade omedelbart och inte gick att återstarta.
Fågelkollisioner
Under perioden 2014–2018 har Jasplan vid 30 tillfällen krockat med fåglar (alternativt har fågelkrockar misstänkts). Ingen av dessa händelser har klassificerats som ett allvarligt tillbud, utöver den krock med storskarv som orsakade Jaskraschen i Blekinge den 21 augusti 2018.
Tidigare fanns inom försvaret ett flyttfågelprognossystem, men det avvecklades 1998. Även om detta system fortfarande hade varit i bruk hade troligen inte olyckan i Blekinge kunnat undvikas.
Det som troligen hade kunnat förebygga den här typen av olyckor är införandet av ett radarbaserat varningssystem för fågelförekomst, antingen mark- eller luftfartygsbaserat.
Källa: Statens haverikommissions slutrapport 2019:02
Piloten påbörjade en vänstersväng, men planet blev svårt att kontrollera och motorn svarade inte på gasreglaget.
Piloten konstaterade att planet inte var på väg mot bebyggelse, aktiverade räddningssystemet och sköt ut sig.
Hans fallskärm fastnade i ett träd sex meter upp från marken, men han kunde gunga sig in mot en trädstam, koppla loss skärmen och klättra ner, i stort sett oskadd.
Det unika med haveriet i Blekinge var de extrema temperaturer som utvecklades, minst 660 grader, när planet kraschade på en skogsås och började brinna. En mängd farliga ämnen spreds därmed i ett område som Ronneby kommun klassat som planerat sekundärt vattenskyddsområde.
Under senhösten avslutades saneringsarbetet som bland annat genomfördes genom bortgrävning av det översta markskiktet.
Insatsen efteråt bedöms av haverikommissionen som i flera delar effektiv och säker. Men Försvarsmakten behöver förbättra beredskapen och rutinerna för hantering av miljökonsekvenser efter den här typen av haveri, enligt rapporten.
– Vi ska analysera rapporten nu och har fram till den 20 november på oss att redovisa vidtagna åtgärder, säger Helene Nyberg, kommunikationschef på Blekinge flygflottilj.
