onsdag 17 mars 2010
onsdag 17 mars 2010
Ledare 2009-05-11 | Uppdaterad 2009-05-10
Ibland blir man väldigt fundersam över alla nya (?) slutsatser som forskare av allehanda slag kommer fram till. Häromdagen kom ett telegram på TT som gjorde mig smått benägen att säga: vad var det jag sa? Detta läste jag.
”En uppgradering av avloppsreningen i de forna öststaterna till svensk modell skulle vara det billigaste och effektivaste sättet att minska algblomningen i Östersjön, tror forskare.
– Man kan få tio eller hundra gånger nyttan för pengarna om man lägger dem på reningsåtgärder i öst, säger Andreas Bryhn vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
För att återställa Östersjön till det hav det var på 1950-talet skulle det behövas en årlig minskning av fosforbelastningen från Östersjöländerna på omkring 7 000 till 10 000 ton. Merparten av minskningen skulle kunna åstadkommas i Polen, Ryssland och de baltiska länderna. Där är avloppsreningen betydligt sämre än den är i Tyskland och de nordiska länderna.
Kostnaden för en sådan minskning beräknas till omkring 2-5 miljarder kronor per år.
– Att kanalisera betalningsviljan som finns runt Östersjön till just dessa åtgärder skulle vara billigt och effektivt, sett i relation till andra åtgärder, säger Andreas Bryhn, som har publicerat sin studie i den vetenskapliga tidskriften Plos One.”
Ja, allt är alldeles säkert riktigt och sant. Det var inte det jag reagerade mot.
Nej, jag kommer ihåg den envetna argumentation som vi förde på ledarsidan i början av 1990-talet. Då handlade det också om avlopp och algblomning och allt annat elände som vi fortfarande brottas med. Flera kommuner i Sverige skulle bygga om och bygga till sina reningsverk för att bättra på situationen för Östersjön.
Det handlade om ett sista eller var det möjligen nästa sista steg i våra svenska reningsverk. Låt oss säga att man skulle gå från 90 till 95 procents rening. Kostnaderna för alla dessa uppgraderingar var gigantiska. Jag vill minnas att det bara i Karlskrona kostade 400 miljoner.
Vår linje på den tiden var och är fortfarande att det borde vara långt mera kostnadseffektivt att lägga de pengarna, såväl Karlskronas som andra kommuners, på reningsverk på andra sidan Östersjön. Reningen skulle förmodligen ha gått från noll till kanske 50-60 procent. Nej, jag ljuger inte. De första resorna jag företog genom de baltiska länderna kunde jag med egna ögon konstatera att avloppsvattnet rann orenat ut i floder och vattendrag.
Det här är alltså en gammal nyhet, ett svar på frågor som vi ställde för snart 20 år sedan. Men till skillnad från den tiden är alla dessa länder numera medlemmar i EU och vi kan gemensamt ta oss an problem som vi delar. Östersjön/Västerhavet är sannerligen en gemensam angelägenhet.
Logik: resurserna bör satsas där de gör mest nytta, oavsett nationsgränser.
Bland annat därför är EU:s Östersjöstrategi som ska antas under Sveriges ordförandeskap i EU under andra halvåret i år så viktig. Ett av der fyra fokusområdena är just en miljövänlig och hållbar region. Just Östersjöns hälsa är en fråga som förenar inte bara de svenska kandidaterna i EU-valet. Åtta av de nio länderna runt Östersjön är ju EU-medlemmar.
Tja, en nyhet i min studie är väl att argumenten fortfarande håller, men tyvärr fortfarande klingar alltför ohörda. Samt att en sådan satsning skulle kunna räcka för att återställa gödningsnivån i Egentliga Östersjön till 1950-talets. Samt beräknar kostnaden för en sådan plan. Med mera... Tack för bra artikel.
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa oss!
Göran Lindh
goran.lindh@blt.se
Telefon: 0455-772 35
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (29 ST.)
ANNONSERA
© BLT. Allt material på BLT.SE är skyddat enligt upphovsrättslagen.
