• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Kraftvärme kan bli krisbransch

Debatt 2007-05-29 | Uppdaterad 2007-10-08

Foto: Scanpix

Osäker framtid. Kraftvärmebranschen kan snart få problem bland annat på grund av bränsletillgången och försäljningen av värme och el, anser dagens debattör.


Foto: Scanpix

Kraftvärme - att göra el och värme genom förbränning - kan bli en riktig krisbransch om bara några år.
Ingen verkar ha kontroll över helheten och göra en ordentlig omvärldsanalys. Kommunala energibolag kan snart få stora ekonomiska problem. I dag tas beslut på politiska signaler som är tre till fem år gamla och nu inaktuella. Blir det kriser och snabba ändringar i till exempel certifikatsystemet kommer regeringen att ställas till svars eftersom man inte kontinuerligt uppdaterat signalerna ut till marknaden.

Rent akut måste regeringen:
3 Ge signaler om huruvida man verkligen skall fortsätta med så hög kvotplikt på certifikaten efter 2012 så att vi genom subventioner bekostade av privatpersoner skapar ett så stort elöverskott att vi inte klarar att exportera undan det.

3 Överväga om man kan öka kabelkapaciteten mot övriga EU söderut (primärt Tyskland) och trycka på för att de interna flaskhalsarna i Tyskland byggs bort.

3 Överväga om rundvirke som kan användas till industriell produktion via subvention skall eldas upp

Orsakerna till den kommande krisen är flera:
Utbyggnadstakten: I dag bygger var och varannan kommun och ett stort antal industrier egen kraftvärme påivrade av gynnsamma elcertifikat och talet om elbrist och klimathot. Vi talar inte om megawatt längre utan ett antal terawattimmar. Vi talar inte om investeringar för någon miljard, vi talar om många 10-tals miljarder kronor.
Dock saknas helt en övergripande statistik över den explosiva utbyggnadstakten och effekterna syns inte än eftersom de flesta verken bara är beslutade eller under uppförande och många blir klara 2008-11. Flocken springer alltid åt samma håll.
Vid sekelskiftet brydde sig ingen om produktion, flocken sprang utan eftertanke åt modeorden trading och strukturell omdaning. Det gav elunderskott. I dag springer hela flocken, utan att se sig om, åt produktion. Man kör i andra diket!

Bränsletillgången: Redan i dag har vi trots råvarutillgången efter stormarna, höga biobränslepriser och ändå har efterfrågan inte ens börjat för de nya verken. Massaindustrin och i synnerhet facket, skriker för råvarubrist hotar, sågverken kan inte längre gå fullt på grund av råvarubrist - man eldar i stället upp råvaran.
Senast aktualiserades frågan då Sveriges största kraftvärmeverk i Södertälje aktualiserades. Man avser bygga för 2,4 miljarder kronor och det skall stå klart 2010. Skogsråvara blir primärbränsle. Holmens Bruk som använder regionens skogsråvaror blir starkt oroade.
Officiellt säger man nog att fraktionerna inte konkurrerar men i verkligheten, inom några år, blir det strid om varorna. När man sedan börjar, som SCA nu experimenterar med, att bryta upp stubbarna i skogarna för att elda med, kommer miljöfrågan säkert upp på agendan. Vi tar i dag ut mer bioråvara än det växer i våra skogar- helt ohållbart på sikt. Detta är bara början.
Ryssland har nyligen aviserat höga exporttullar för att säkra egen tillgång på rundvirke. Detta kommer att pressa upp priset på rundvirke inte fem procent utan kanske 50 procent om fem år. Finland har råvarubehov och begynnande brist.
Virkespriserna i Sverige är i dag de högsta någonsin. Österrike har råvarubrist. Tyskland är ännu i balans men när de kontinentala biobränsleanläggningarna börjar byggas för att ersätta kolkraft för klimatets skull kommer exportfrågan från Sverige att bli het.
Det kan som exempel nämnas att bara Värtan-projektet i Stockholm, klart 2009, kommer att använda sagolika 370 000 kubikmeter biobränsle per månad. Man planerar att köpa bränsle från Sverige, Ryssland, Baltikum, samt Syd- och Nordamerika för att klara tillgången. Ändå har de förberett så att man kan gå över till 100 koleldning om inte bränsle finns att tillgå.

Försäljningen av el: Kraftvärmen bygger på bland annat elförsäljning. Vi har redan i dag elöverskott normalår. Utöver kraftvärmen trimmas kärnkraften upp ordentligt och sopkraftvärmen växer.
Nu går även många okunniga men kapitalstarka bolag in och investerar i elproduktion, bland annat vindkraft. Ännu fler terawattimmar.
Undertecknad har haft överläggningar med mycket kapitalstarka finansiärer som var villiga att betala sex kronor per årskilowattimme för viss elproduktion som vi i dag värderar till 3,5 kronor per årskilowattimme i tron om att här kan man skära guld. De blev besvikna när de blev varse verkligheten.
Dagens och den planerade enorma elutbyggnadstakten och samtidigt fallande konsumtion ger en ohållbar ekvation. Lägg därtill att våra exportkablar är för klena för att kunna få ut all el.
I ett sådant scenario faller marginaleffekterna och utsläppskostnaderna för utlandet kan inte slå igenom fullt ut i Sverige. Elpriset måste falla. Överskott ger sänkt elpris och därmed lägre inkomster för kraftvärmen.

Försäljning av elcertifikat: Vind och biokraftvärme förutsätter subventioner. Detta sker i dag genom marknadsstyrda elcertifikat. Den stora utbyggnaden av certifikatberättigad bio- och vindkraft ger nu stora certifikatöverskott som kommer att pressa certifikatpriserna i bott med fastställda kvotnivåer.
Det blir nog knappast politiskt acceptabelt att höja kvotnivåer eftersom elöverskottet kring 2010-12 blir så stort att subventioner för fortsatt okontrollerat hög utbyggnad blir för känsligt. Det innebär att inkomsterna av certifikat för vindkraft och biokraftvärme sjunker.

Försäljning av värme: På grund av sjunkande elpriser (bland annat orsakade av den kraftiga utbyggnaden av produktion) blir konkurrensen om värmekunderna allt tuffare. Ändå går inte elkonsumtionen upp eftersom alltfler i stället använder värmepumpar.
När sedan EU:s direktiv om ursprungsmärkning införs i Sverige och även de miljömässiga marginaleffekterna minskar på grund av instängd kraft, kommer man inte att lyckas hålla upp de enorma elskatterna i Sverige eftersom det då uppdagas att elen inte har den miljöpåverkan man i dag ger sken av. Fjärrvärmebolagen får då svårare att sälja värme - värmepumpar blir ännu lönsammare än i dag.

Sekundäreffekter: De kommunala energibolagen har ofta både fjärrvärme och elnät. När fjärrvärmen byggs ut och/eller folk går över till värmepumpar sjunker elanvändningen. Elnätsinkomsterna bygger på abonnemang men inte minst rörlig nätkostnad. Det innebär att inkomsterna på elnätssidan sjunker utan att nätkostnaderna/infrastrukturen för elnät, kan minskas.
Man kan heller inte höja avgifterna på grund av den nya nätnyttomodellen. För att möjliggöra mer fjärrvärmeunderlag då kraftvärmen byggs bygger man också fast sig i en större infrastruktur med fjärrvärmerör, en kostnad som sedan finns oberoende av värmekundernas antal.

Det som krävs i dag är en gedigen omvärldsanalys med:

3 sammanställning av framtida bränsletillgång, nationellt inom EU och globalt,

3 en sammanställning av elproduktion under byggnad, beslutad och planerad samt

3 djupare elbalansprognoser och exportkabelkapaciteter.

Detta för att säkra kommunernas ekonomi. De går nämligen ofta, med helt okunniga politiker, i borgen för miljardinvesteringar i sina kraftvärmebolag.

Thomas Karlsson
energi- och miljöanalytiker

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: