Debatt 2010-01-28 | Uppdaterad 2010-01-28
Glömmer Landstinget Blekinge bort de äldres behov i folkhälsoarbetet och i diskussionen om folkhälsan? Bo Arnesjö (M) i Karlskrona känner oro för att så är fallet. Anledning finns sedan Arnesjö läst vad Thomas Gustafson, folkhälsostrateg i Landstinget Blekinge, nyligen skrev på BLTdebatt samt att sjukdomsincidensen är störst hos äldre vars folkhälsa inte nämndes alls.
Thomas Gustafson, folkhälsostrateg i Landstinget Blekinge, svarade för en god sammanfattning av Folkhälsoinstitutets öppna jämförelser av den svenska folkhälsan med speciell tonvikt på oss blekingar.
Rubriken var ”Ett hälsans klassamhälle” (BLTdebatt den 16 januari).
Hans huvudbudskap var att våra hälsobegrepp och vår livsstil ska grundläggas redan i folkskolan och att infrastrukturen och klasstillhörigheten har stor betydelse för vårt hälsotillstånd och vår välfärd.
Äldres folkhälsa nämndes icke!
Forskningsinsatserna kring de allra äldsta har fokuserat olika faktorer som skulle kunna bidra till deras hälsotillstånd och ett långt liv.
Intresset har varit speciellt stort för dem som dessutom åldrats med relativt god hälsa och är välfungerande i det dagliga livet.
Man tror inte att en enskild faktor är avgörande för ett långt liv.
Snarare handlar det om en kombination av biologiska, sociala och psykologiska faktorer.
Individuell personlighet och kognitiv förmåga, genetiska faktorer, fysisk hälsa och socioekonomisk status bidrar tydligen.
Årets Nobelpris i medicin rörande telomererna och deras nedbrytning tillmäts också intresse.
På grund av den ökande medellivslängden kommer det att ställas större krav på hälso- och sjukvården.
Statistiska Centralbyrån (SCB) spår att antalet äldre (personer över 80 år) kommer att öka kraftigt med en tydlig kvinnlig dominans.
Det finns tre dominerande hypoteser om sambandet mellan den ökande medellivslängden och ohälsan. Dessa hypoteser är:
4?att sjukligheten kommer senare i livet och under en kortare tid – det vill säga en förkortning av perioden före döden då man lever med sjukdom,
4?att sjuklighet drabbar oss under en lika lång period i slutet av livet, men att denna period förskjuts högre upp i åldrarna samt
4?att ökad livslängd innebär längre tid med ohälsa.
I dag finns inget tydligt svar på vilken av dessa hypoteser som är korrekt, men det man kan se är att flera av de stora folksjukdomarna har förskjutits uppåt i åldrarna.
Sjukvårdsbehoven hos de allra äldsta kommer att öka. Detta som en följd av att allt fler överlever sina akuta sjukdomar och lever längre med sina kroniska sjukdomar.
Allvarlighetsgraden och utvecklingshastigheten för dessa tillstånd är starkt avhängig av förebyggande åtgärder och tidig diagnos.
Man måste därför räkna med att det ökande antalet äldre kommer att ställa allt högre krav på hälso- och sjukvården - speciellt primärvården, - utan att nödvändigtvis öka vårdkostnaderna i proportion till antalet.
Man finner dock tydliga skillnader mellan könen, då kvinnorna vid livets slut har en längre period med sjukdom och funktionsnedsättning än männen.
Man blir oroad om Landstinget Blekinge glömmer bort de äldres behov i folkhälsoarbetet och i diskussionen om folkhälsan.
Sjukdomsincidensen är ju störst hos dem!
Bo Arnesjö (M)
vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
ledamot av landstingsstyrelsen, Landstinget Blekinge
Eller kanske någon med sjukvårdsutbildning vore bra att ha som motvikt till politiker och tjänstemän som i regel saknar avancerad sådan?
Bo skriver som vanligt klokt.
Inget lönar sig så mycket som förebyggande insatser till äldre och multisjuka. Tex stroke- och frakturprevention.
Primärvården i centraladministrationens tappning är stelbent och ointresserad av förebyggande åtgärder. Återbesök mmotverkas aktivt och strateger påstår på fullt allvar att facit finns på akuten och att bra mottagning är bra!!! (återbesök förbjudes, liksom möjlighet att boka annat än tider närmaste 1-2 veckorna).
skänker bort våra pengar till de som redan har så det räcker.
De svaga har inte pengar att betala sin egen vård som ni Moderater vill.
Skänker bort 100-tals miljarder till byråkrater och tjänstemän som ska hålla ordning på omfattande monopol inom kommuner och landsting. Alla dessa 100 000-tals tjänstemän är förstås starka välbetalda S-röstare. Och så har vi nästan en miljon sjukskrivna och behöver vi egentligen ställa frågan om var 8:e Svensk i arbetsför ålder är så sjuk att det inte går att jobba? Eller om det är rätt att inte funktionshindrade ska få komma ut på arbetsplatser? Alla har väl rätt till ett arbete? Även svagare grupper!!!??? Vem mår bra av att sitta hemma och leva på bidrag? Alla vet hur lätt det är att hamna utanför och bli rädd. Det är inget snyggt väljarunderlag att passivisera och göra människor till hjälplösa bidragsberoende, bara för att de ska rösta rött.
Den slutliga ofrånkomliga frågan är inte varför pengarna inte räcker. Det outgrundliga extremt märkliga är att det över huvud taget blir pengar kvar till sjukvård. Hur är DET möjligt?
Tanken är god men verkligheten blir inte som man skulle vilja. Tjänstemän, byråkrater och friska människor får 70% av skattepengarna.
Kvar på golvet har vi underbetalda överutnyttjade personer inom vårdpersonalen. Varför även de tenderar att rösta rött är kanske ändå det konstigaste av allt.
Den röda propagandan är onekligen mäktig. Att lösningen ligger i lagstiftning, ersättningssystem och kontroll av fria företagare döljs effektivt. I den röda världen är frihet fult, människan ond och monopolen goda.
Skriv kort! Vid en halv A4-sida drar vi en övre gräns. Skriv gärna under signatur, men uppge alltid namn och adress till oss ändå.
bltdebatt@blt.se
insandare@blt.se
Klaus-Göran Ohlsson
klaus-goran.ohlsson@blt.se
Telefon: 0455-772 28
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa oss!
Göran Lindh
goran.lindh@blt.se
Telefon: 0455-772 35









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (29 ST.)
ANNONSERA